Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Varning för permanenta att-göra-saker

6 svar

Det finns många sätt att påminna sig själv om saker man borde göra. Du kan använda dig av en analog eller digital att-göra-lista, knyta en rosett kring fingret, sätta upp en post-it-lapp eller bara lägga fram saken som kräver handling på lämpligt ställe där du kan vara säker på att se eller snubbla över den varje gång du rör dig i hemmet.

Den sista metoden, som vi valt att kalla att-göra-saker, använder vi (Herr och Fru Minimalist) oss båda av då och då i hemmet. Den är utmärkt när den fungerar, till exempel kan du ställa fram ett glas vatten på köksbordet på kvällen för att komma ihåg att dricka detta det första du gör morgonen därpå, ställa datorväskan i hallen så att du får med den till jobbet eller varför inte klassikern att ställa soppåsen vid dörren så att nästa person som lämnar hemmet tar hand om den.

Problem med att-göra-saker uppstår då det finns en obalans mellan ambition och ork alternativt då en att-göra-sak helt enkelt inte är prioriterad. Då riskerar denna att bli en permanent installation i hemmet vilken stjäl din uppmärksamhet de första 50 gångerna du går förbi den för att därefter bli osynlig och riskera att bli kvar under oöverskådlig tid.

Typiska exempel i vårt hem är saker som är på väg ut ur hemmet med en välgörenhetsorganisation som slutdestination. Eftersom välgörenhetsorganisationer inte är något vi normalt passerar i vardagen kan gåvorna bli kvar i hallen på tok för länge. Samma gäller högar av tidningar som vi planerar att läsa men som ofta blir liggande.

De lösningar vi själva har funnit som fungerar bäst för oss är att planera in tid för åtgärd i kalendern alternativt gömma undan alla att-göra-saker på ett diskretare ställe men se till att batch-behandla dessa. Detta kräver dock oftast att vi planera in åtgärden som en aktivitet i kalendern alternativt i digitala att-göra-listan.

Har du några intressanta eller roliga exempel på permanenta att-göra-saker i ditt hem som legat alldeles för länge? Vad har du för tips för att undvika långvariga att-göra-saker?

Relaterade inlägg:

  1. Plocka, pimpa och bryta gamla vanor
  2. Schismer i minimalisthemmet
  3. Känslan av att vilja bli klar

10 saker du kan göra dig av med idag

27 svar

Alla har vi en liten samlare inom oss som samlar på prylar och kläder som vi tror oss få användning av framöver, eller för vilka vi byggt upp nostalgi kring och därmed har svårt att rensa bort även fast vi inte använder eller behöver dem.

Detta kan göra det svårt att veta i vilken ända du ska börja när du ger dig på ett rensningsprojekt. Vårt generella tips är att börja rensa där du är sugen på att rensa, men det kan också vara strategiskt att börja med några enkla rensningsställen för att komma igång.

Vi har därför satt samman en lista på 10 områden i hemmet där du med största sannolikhet har saker du enkelt kan göra dig av med redan idag genom att sälja, skänka eller slänga:

1. Lakan och handdukar. Gamla, slitna, omatchande och urblekta sängkläder och handdukar som sällan används kan du med gott samvete göra dig av med genom att skänka till kvinnojourer, härbergen, katthem eller liknande. Vi har idag tre uppsättningar sängkläder som vi varierar mellan till vår dubbelsäng och lika många set med handdukar till badrummet. Utöver det har vi en uppsättning sängkläder till en gästsäng (enkelsäng). Har vi mer än en sovgäst får de använda ”våra” sängkläder eller helt enkelt ta med sig egna. 

2. Mediciner och vitaminer. Om bäst-före-datumet är passerat eller om du inte kommer använda dig av läkemedlet innan datumet går ut behöver det inte ta upp onödigt förvaringsutrymme. Till skillnad mot mat som går att smaka och lukta sig fram till huruvida det går att äta, är detta svårt med läkemedel som dessutom kan bli direkt hälsovådliga. Apoteken har särskilda påsar i vilka du kan stoppa alla mediciner du inte längre behöver och lämna in.

3. Plastburkar. Samlingen av dessa praktiska plastburkar i olika storlekar, Tuppeware-burkar och gamla glasslådor tenderar att växa sig större och större och bli mer och mer omaka. Vårt tips är att gå igenom din uppsättning och endast behålla de som är fräscha, av bra kvalitet och som har ett tillhörande lock. En stor del av plastburkarna kan förmodligen gå i plastinsamlingen utan större saknad.

4. Tackkort, vykort och brev. Även om det är mer sällan nu än för ett par år sedan så händer det fortfarande att ett och annat grattiskort, tackkort, vykort och brev hittar till postlådan. Dessa utgör ingen minnesgåva som kräver längre fysisk förvaring utan ska ses som en kort hälsning och fin gest. Att slänga det fysiska kortet som någon ombesörjt sig att köpa och skriva betyder inte att du förringar personens handling eller inte bryr dig om personen ifråga. Ibland sätter vi upp kortet på kylskåpet under en period och när vi tröttnat på det eller tillställningen ägt rum slänger vi kortet alternativt tar ett foto av det med mobilkameran och sparar i ett särskilt fotoalbum på mobilen.

5. Sprit. Hur många av flaskorna i ditt barskåp har du druckit ur de senaste året? Förmodligen kan du göra dig av med likör, rom och sprit du inte druckit eller bjudit på det senast tolv månaderna. När vi rensade i vårt då gedigna barskåp satte vi upp ett antal kriterier för vilka flaskor som hälldes ur och vilka som fick vara kvar, läs kriterierna om du behöver tips kring vad som kan vara värt att spara.

6. Tekniska prylar. Gamla mobiltelefoner, vhs-spelare, kameror och playstation som inte längre används gör ingen nytta i din källare eller när de ligger undangömda i en låda. Jag har skänkt eller sålt alla mina gamla mobiltelefoner till ”MobilPengar”, ”Envirofone” eller liknande. För tillfället har jag ingen back-up mobil, varken i form av jobbmobil eller gammal sparad mobil, då jag anser risken att behöva en som ytterst liten. Det är som bekant även bäst att sälja inaktuella prylar direkt innan de blir föråldrade och inte längre efterfrågas på andrahandsmarknaden.

7. Parfym. De flesta av oss har haft en period i livet när vi vid varje utlandsresa ville passa på att köpa en parfym på tax-free eftersom det var så billigt. Likaså haft parfym högt upp på önskelistan inför jul och födelsedag. Sakta men säkert byggdes ett parfymlager med halvfulla fina flaskor i olika färger och formationer upp. I samband med att vi flyttade ihop för ett år sedan rensade Herr Minimalist ut sin parfymsamling som ändå inte använts på flera år och när jag rensade i badrummet i somras åkte två av mina tre parfymflaskor ut. Hur många parfymer kan du rensa bort? Kom ihåg att parfymer räknas som farligt avfall så du slänger dem på rätt ställe. 

8. Galgar. Hur många galgar har du som inte har något klädesplagg hängande på sig? Trasiga galgar ska givetvis rensas bort och galgar som inte används ska inte ta upp onödig plats i din garderob, kanske finns det kemtvättar som gladeligen tar emot begagnade galgar? Jag har tidigare känt att jag haft galgbrist i garderoben och vid flera klädköp frågat om jag kan få med galgen. Sedan jag började rensa i garderoben har jag kunnat göra mig av med en hel del galgar allt eftersom garderoben krympt. Till jackor har vi fina trägalgar och Herr Minimalist har även trägalgar till sina vanliga kläder.

9. Kryddor. Det som är bra med färska kryddor, förutom att de smakar mer och bättre i maten, är att du ser när de börjar bli dåliga. Torkade kryddor har en förmåga att stanna kvar i våra köksskåp mer eller mindre för evigt om vi inte gör någon aktiv rensning eller gör slut på burkens innehåll. Innan vi rensade i vårt kryddskåp i somras stod där 52 stycken kryddor (!). Om du som vi har en större kryddsamling, börja kika på burkarnas bäst-före-datum och fundera över vilka kryddor du tycker om och använder regelbundet.

10. Koppar och muggar. Har du sparat alla koppar och muggar du fått i gåva och köpt genom åren så möts du förmodligen av en brokig samling i olika storlekar, mönster och material när du öppnar köksskåpet för att ta en kopp te eller kaffe. Fundera över hur många du verkligen behöver, vilka du tycker om att dricka ur som är hela och som förtjänar en plats i ditt köksskåp.

Detta är tio områden där jag är övertygad om att du enkelt kan hitta saker att rensa ut ur hemmet utan att det blir känslosamt eller för nostalgiskt. Jag vill dock varna för de nästan euforiska känslor du kan få av att rensa som gör att du bara vill rensa på fler och fler ställen i hemmet. Får du mersmak och vill fortsätta rensa kan du efter ovanstående även ge dig på tidningshögarna, sminket och barnens leksaker :-)

Lycka till!

Relaterade inlägg:

  1. Populära minimalistiska utmaningar
  2. Spretig garderob kräver förändring
  3. Garderobens ut och in 2013

Prylar ut, kärlek in

23 svar

I helgen såg jag äntligen tv-programmet ”Prylar ut, kärlek in” som gick på tv för ett par veckor sedan och som flera läsare tipsat om. Programmet handlar om en kille som experimenterar med en ny livsstil under ett år där han börjar med att flytta bort alla saker, och då menar jag verkligen alla saker inklusive underkläder, från hemmet till en lagerlokal. Därefter hämtar han enbart tillbaka en sak per dag under ett års tid för att sakta men säkert komma till insikt vad han verkligen behöver och vad som verkligen gör honom lycklig.

Tyvärr levde programmet inte alls upp till mina förväntningar trots att jag tycker upplägget låter intressant för mig som minimalist. Det berodde nog främst på en kombination av att programmet var på finska, att det kändes väldigt hemmaproducerat samt huvudpersonens extrema tillvägagångssätt som inte alls går i linje med den typ av minimalism vi vill förmedla. Det är dock en intressant frågeställning huvudpersonen ställer sig som fler borde tänka över!

Huvudpersonen berättar i slutet av programmet att han klarar sig på 100 saker men behöver ytterligare 100 saker för att livet ska kännas bekvämt och kul. Och då räknas alla saker, en säng, ett par kalsonger, en gaffel, en skjorta. Det är nog relativt få som skulle hålla med honom om att 200 saker räcker för att livet ska kännas kul och bekvämt, men det är hur som helst rätt imponerande att han både trivs och fungerar med det upplägget.

Har du sett programmet ”Prylar ut, kärlek in” och vad tyckte du i så fall om det? Var ligger din minimigräns för antalet prylar du behöver tror du?

Relaterade inlägg:

  1. Ett maximalistiskt hem
  2. Dyr magasinering av överflödiga prylar
  3. En av varje räcker

Utrensning av giftiga kemikalier i badrummet

57 svar

I somras rekommenderade vi dig att läsa boken Badskumt – Gifterna som gör dig ren, fräsch och snygg, av författaren och miljöjournalisten Katarina Johansson. För mig blev boken en ögonöppnare och gav mig en rejäl tankeställaren för vad produkterna vi vanemässigt använder dagligdags egentligen kan innehålla och göra med våra kroppar. Det var som att plötsligt se badrumsprodukternas svar på den oftast hemska kött- och djurindustrin.

Sedan dess har jag läst på ytterligare, letat efter alternativa produkter och allt eftersom produkterna tagit slut har vi bytt ut dem mot miljövänligare alternativ. På bilden nedan ser ni några av de produkter som på grund av dess innehåll rensades ut ganska omgående efter att ha läst boken.

badrumsprodukter

Det var dock inte bara rensningen av badrumsprodukter som tog fart, jag och Herr Minimalist började mer och mer ifrågasätta och fundera över hur många olika badrumsprodukter vi egentligen behöver. Herr Minimalist kom fram till att allt han behöver är:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, rakgel och hårvax.

Jag (Fru Minimalist) behöver:

  • Deodorant, tandkräm, schampo, balsam, sminkborttagning, ansiktsrengöring, ansiktsvatten, ansiktskräm, hudkräm, mascara och gärna en body scrub.

Dessa produkter har under hösten försökts bytas ut mot miljövänliga varianter. Exempelvis köpte vi deon Dove Pure till oss båda som varken innehåller parabener, alkohol, färgämnen eller parfym. Den passar Herr Minimalist perfekt medan jag gav upp efter ett par månader då jag blev irriterad över att den inte höll mig fräsch en hel dag på jobbet. Jag köpte då en deo från Vichy utan alkohol och parabener och denna fungerar betydligt bättre för mig.

Bodyscruben använder jag istället för tvål i duschen och här har Weleda fått ersätta den tidigare kemikaliefyllda duschtvålen. Head & Schoulders schampo har åkt ut till förmån för ett schampo från märket American Crew. Solkrämen rensades även den ut till förmån för en med färre kemikalier. Mascaran har bytts ut mot en från UNE natural beauty. Sakta men säkert kommer nya, ur kemikalie- och miljösynvinkel, bättre produkter in i vårt badrum. När den sista hudkrämsburken är slut planerar jag att ersätta den med naturlig kokosolja.

Visst kan det vara jobbigt att inse att ens favoritprodukt inte är bra för dig eller för miljön, men samtidigt får du chansen att upptäcka andra bra märken och produkter. Jag har haft hudkrämer från Victoria Secret som favorit länge men nyligen insett att innehållet inte är särskilt bra för varken min hud eller naturen. I likhet med att du bryr dig om vad du stoppar i dig i form av mat känns det även viktigt att fundera över vad du får i dig via huden.

Om du tycker ämnet badrum, kemikalier och miljö är intressant rekommenderar jag för övrigt Ekomorsans blogginlägg här.

Har du några miljövänliga favoritprodukter att tipsa om? Eller är det snarare aktuellt med en utrensning av gamla eller omiljövänliga produkter?

Relaterade inlägg:

  1. Färre färger för fejset
  2. Eko i badrummet
  3. Ekoträngsel i badrumsskåpet

Alla saker har en bestämd plats

16 svar

Tänk om allting du äger har en och endast en bestämd plats där de hör hemma. Så fort du inte använder saken ifråga lägger du tillbaka den och så fort du behöver den igen vet du exakt var den ligger. Precis som i en segelbåt där all utrustnings existensberättigande och placering bör vara genomtänkt och optimerad.

Precis så har jag och Fru Minimalist valt att hantera våra saker, allt från prylar till kläder, och vi tycker att det är så fantastiskt bra och effektivt att vi vill dela med oss av våra insikter och erfarenheter kring detta. Några av fördelarna vi ser med att var sak har en bestämd plats är följande:

  • Du hittar dina saker. När alltid har en naturlig plats, antingen i hemmet, i en väska eller i en specifik ficka så tenderar färre saker att slarvas bort, förläggas, glömmas kvar, försvinna eller bara vara svåra att hitta.
  • Alla hittar gemensamma saker. Bor du till exempel i ett hushåll med flera personer så tenderar saker att försvinna eller byta plats med jämna mellanrum, men om alla vet exakt var en sak hör hemma och följer detta så slipper ni det problemet och eventuella irritationsmoment som lätt uppstår när saker flyttas runt.
  • Du sparar tid. När du i samma ögonblick som du behöver något vet var du hittar detta så slipper du slösa tid och energi på att leta efter var du lagt exempelvis bilnyckeln, fakturan som ska betalas eller tidningen med receptet du tidigare sparat.
  • Du slipper stressa upp dig. Det kan vara oerhört stressande att inte hitta något, speciellt om det av en eller annan anledning börjar bli ont om tid. Till exempel när du inte hittar din plånbok på väg till jobbet.
  • Du slipper köpa något i onödan. Då dina prylar har ett naturligt och logiskt hem blir det mycket tydligare om du redan äger något du funderar på att införskaffa. Allt från dammsugarpåsar till sportutrustning.
  • Det du har kommer till användning. Då dina saker har ett naturligt och logiskt hem ökar din överblick av vad du äger med följden att det troligen kommer till frekventare användning.
  • Ditt hem upplevs som rent och avplockat. Eftersom rätt plats för något ytterst sällan är på hallbordet, soffbordet, skrivbordet, matbordet eller golvet så tenderar ytor att hållas renare och hemmiljön lugnare.
  • Det blir lättare att städa undan. När varje sak har ett naturligt hem tar det mindre mental energi att städa undan hemma eftersom besluten om var saker ska ta vägen redan är tagna. En bonus är att städningen med största sannolikhet blir mindre tidskrävande och sker frekventare.
  • Du får en skön känsla av kontroll. Nu är inte alla i lika stort behov av kontroll men de flesta mår trots allt bäst av att ha allt från ekonomi, arbets- och privatliv under någorlunda ordning och kontroll.

En undersökning från juni 2013 visar att svenska hushåll i genomsnitt skulle spara 34 timmar per år, det vill säga nästan en hel arbetsvecka, på att ha bättre ordning hemma. Det som anges vara vanligast att inte hitta är nycklar till bilen, hemmet eller cykeln, samt vantar och mössor till sig själv eller barnen. Hushållen tror enligt undersökningen att mest tid går att spara genom att ha bättre ordning i garderoben, en avsedd plats för småsaker i hallen eller ett välorganiserat hemmakontor.

Nackdelen jag ser är att du kan upplevas som lite av ett kontrollfreak av din omgivning. Framför allt av de som inte har viljan eller det mentala fokuset att följa rådet ovan, men vi brukar trösta oss med att det bara handlar om avundsjuka de få gånger vi får kritik. ;)

Vet du var du kan hitta något så fort behov uppstår eller är ditt liv fyllt av ett ständigt letande och vad letar du i så fall oftast efter?

Relaterade inlägg:

  1. Återsamlingsplats för dagliga prylar
  2. Vanliga ansamlingsplatser i hemmet
  3. Vad har du i din handväska?

Väskrensning från ett manligt perspektiv

27 svar

Den som eventuellt trodde att bara kvinnor har en speciell relation till väskor är enligt min mening helt ute och cyklar. Nu för tiden finns det stora mängder män som aldrig skulle ge sig ut på stan utan handväska, även om vi föredrar att kalla den manbag. Detta stämmer, som du säkert redan gissat, även in på mig då jag utöver böcker och teknik har en stark förkärlek till just väskor.

Mina krav på väskor är att de ska vara av hög kvalité, nästan överdrivet praktiska, diskret designade men samtidigt ha någon detalj eller två som gör dem lite spännande. Dessa kriterier har gjort att jag utvecklat en snudd på osund relation till märket Crumpler och över tiden samlat på mig en hel del väskor i jakten på det perfekta setet.

Men hur många väskor behöver jag egentligen? Troligen långt ifrån det antal jag har idag. Därför inventerade jag mina förvaringsutrymmen för en komplett översikt med följande resultat:

  • Ryggsäck (Crumpler 15 Hour Delay) – Används som jobbryggsäck vid resor till och från arbetsplatsen när jag behöver frakta lite mer saker som dator, matlåda eller träningskläder samt som handbagage vid jobbresor. Används cirka fem dagar i veckan.
  • Ryggsäck (Haglöfs Tight Pro Medium) – Används som träningsryggsäck samt som handbagage och dagstursryggsäck vid äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i veckan.
  • Axelväska (Crumpler The Beefy Pocket) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan. Lite rymligare och betydligt snyggare än Crumpler Dirty Little Secret nedan. Används cirka två gånger i månaden.
  • Axelväska (Crumpler Dirty Little Secret) – Används som dagstursväska när jag besöker vänner som bor nära eller då jag tar en tur på stan, framförallt under sommaren. Används även som dagstursväska på äventyrligare privatresor. Används cirka två gånger i månaden.
  • Axelväska (Crumpler Crippy Duck Large) – Användes tidigare som datoraxelväska men har ersatts av Crumpler 15 Hour Delay då det är betydligt skönare att bära en dator på båda axlarna. Används i stort sett aldrig.
  • Axelväska (Timbuk2 Messenger Bag) – Användes tidigare som träningsväska men har ersatts av Haglöfs Tight Pro Medium. Används i stort sett aldrig.
  • Resväska (Samsonite Upright X-pression 55) – Används vid kortare och mindre äventyrliga resor båda privat och med jobbet där jag enbart är borta ett par nätter. Fördelen med denna är att den inte behöver checkas in. Används cirka tio gånger per år.
  • Resväska (Samsonite Aeris Spinner 68) – Används vid längre och mindre äventyrliga resor både privat och med jobbet där jag är borta ett flertal nätter. Införskaffades då jag brukade shoppa på mig rätt mycket kläder och elektronik under mina USA-tjänsteresor tidigare, varvid Samsonite Upright Expression 55 inte räckte till. Fördelen med denna är att den är större samt har hårt skal, vilket skyddar innehållet bättre. Används cirka två gånger per år.

Det vill säga totalt nio väskor av vilka jag använder två ofta, fem sällan och ytterligare två i stort sett aldrig. Lite för många enligt min minimalistiska mening, inte minst efter Fru Minimalists väskrensning i höstas.

Så vad händer nu?

Jag skulle kunna klara mig med en ryggsäck och tycker överlägset bäst om Crumplerryggsäcken i vardagen med vill inte använda den på äventyrsresor, som ofta starkt sliter och smutsar ned, utan föredrar istället Haglöfsryggsäcken vid dessa tillfällen. Dessutom är det trevlig att bara kunna rycka den alltid förberedda Haglöfsryggsäcken då jag ska promenera mina fem minuter till gymmet i vårt bostadsområde. Båda får tills vidare vara kvar då jag inte vill ta ett förhastat beslut i min iver att bli klar.

Vad det gäller resväskorna från Samsonite samt vandringsryggsäcken från Fjällräven borde jag i praktiken kunna göra mig av med den stora resväskan. Den används extremt sällan och uppmanar varken till minimalistisk packning eller reseshopping. Jag tar det slutgiltiga beslutet efter min nästa USA-resa i slutet av januari.

Axelväskorna kan jag reducera från fyra till två utan några större betänkligheter. Timbuk2 och Crumpler Crippy Duck får med andra ord en ny ägare inom kort.

Avslutningsvis några ytterligare slutsatser och iakttagelser från min sida:

  • Jag anser mig behöva en fin- och en fuluppsättning ryggsäckar och axelväskor vilket ökar det totala antalet. Jag kanske inte borde vara så rädd om mina saker, men det ligger i min natur.
  • Tanken att hitta en ryggsäck och en axelväska som löser samtliga av mina behov kittlar men är troligen bara en illusion av det perfekta setet. Tills vidare blir det dubbla uppsättningar på grund av olika typer av behov.
  • Listor likt den ovan samt genomtänkta kontrollfrågor gör det mycket enklare att ta beslut vid rensning. Skulle jag enbart gått på känsla hade jag troligen behållt samtliga väskor.

Nu är jag väldigt nyfiken på hur många väskor du har samt hur många du faktiskt använder? Det vore även roligt att veta ifall du tycker jag har för många alternativt saknar någon typ av väska?

Relaterade inlägg:

  1. Hur många väskor behöver du?
  2. Vi testar tremånadersregeln
  3. 10 rensningsområden med låg tröskel

Tremånadersregeln – Hur gick det?

4 svar

I samband med att vi flyttade tillbaka julsakerna till förrådet i helgen passade vi på att ta upp lådan märkt ”7 januari 2014” som vi fyllde i samband med att vi testade tremånadersregeln i höstas. Det vill säga en låda full med saker vilka vi var lite osäkra på huruvida de skulle sparas, säljas, skänkas eller slängas och därför gömde undan under tre månader för att se om vi skulle sakna något.

Innan vi öppnade lådan funderade vi en stund på vad vi lagt i denna men ingen av oss kom ihåg vad den egentligen innehöll, vilket är ett tydligt tecken på att vi varken saknat eller behöver sakerna. Faktum är att ingen av oss ägnat lådan eller dess innehåll en tanke under de tre månader den stått i källaren.

När vi väl öppnade lådan visade den sig framförallt innehålla kläder, vilka vi skänkte till Human Bridge som främst arbetar med bistånd i Afrika (där vi nyligen rest omkring) samt i Östeuropa.

Det enda som vi faktiskt sparade från tremånaderslådan var ett par av Fru Minimalists shorts som får vara kvar i garderoben över sommaren för att behovstestas under rätt säsong, men i övrigt gjorde vi oss av med samtliga kläder på ett eller annat sätt. 

Har du några prylar eller kläder som du sparar ”utifall att” eller för att de ”nog kan vara bra att ha någon gång ändå”? I så fall är kanske tremånaderslådan något för dig? :)

Relaterade inlägg:

  1. Vi testar tremånadersregeln
  2. Låt resan ta sin tid
  3. Populära minimalistiska utmaningar