Det här är det andra inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring den kommande bebisen och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Vi började med bebisens kläder, för att i detta inlägg berätta om bebisens sovplats. I nästa inlägg berättar vi om skötbordet med alla tillbehör som blöjor och dylikt, och därefter om leksaker. Kanske dyker något ytterligare område upp längs vägen. Den ekologiska djungeln är djup och fylld med snåriga beslut och jag vill inte komma med några pekpinnar utan bara berätta om hur vi har tänkt och resonerat.
Eftersom vi bor i en tvåa kommer bebisen sova i vårt sovrum så länge vi bor kvar. Spjälsängen är en begagnad från Ikea som vi fått ärva från Herr Minimalist bror. Dock tog vi genast bort den skumgummimadrass vi fick med sängen då skumgummi-produkter ofta är preparerade med flamskyddsmedel. Trycker du på skumgummi far små partiklar ut som inte är nedbrytbara i naturen. Vi valde att ersatta skumgummimadrassen med en mer naturlig madrass som är fylld med boveteskal från märket Bovete. Boveteskal är ett naturmaterial som transporterar bort fukt och ger ett behagligt sovklimat med jämn temperatur.
Det finns madrasser som kan klassas som ändå mer ekologiska, exempelvis hos Grön Interiör. Vi tyckte dock att bovetemadrassen kändes mer prisvärd, särskilt eftersom vi inte vet hur mycket eller länge barnet kommer sova i sin spjälsäng. Att Bovete är ett familjeägt svenskt företag hamnade också på plussidan. För den som undrar om bovetemadrassens ”korvar” känns konstiga så kan vi meddela att de trycks ihop i madrassöverdraget som du lägger madrassen i och jag upplever inte att de känns.
Ovanpå bovetemadrassen som du ser på bilden ovan, har vi lagt ett vanligt madrasskydd som skydd, vilket även skapar ett mjukt lager, det hade vi gjort oavsett madrassval. När det blir aktuellt kommer vi även använda ett öko-tex-certifierat madrasskydd fritt från PVC från märket Rätt Start, såväl i spjälsängen som i vår egen säng. Ikea säljer också madrasskydd men dels innehåller de syntetiskt gummi och dessutom har de en varningstext som säger: ”Skall ej placeras under bebisens huvud då materialet inte andas”. Därav valdes det bort, det kändes helt enkelt inte riktigt bra.
Till att börja med kommer vi försöka få bebisen att sova i ett babynest som antingen kan ligga i spjälsängen eller mellan våra kuddar i dubbelsängen. Vi har fått ett hemmasytt babynest av en vän vars barn bara ville sova hud mot hud, så det är oanvänt. Vi får se om vår bebis trivs bättre i det. Som täcke har vi en filt från det ekologiska klädmärket Geggamoja till att börja med. Såväl filten som snuttefilten som syns på bilderna kommer från Geggamoja och vi har haft dem liggandes i vår säng vid ett par tillfällen för att ta åt sig av våra dofter.
Sängkläder till spjälsängen har vi tre uppsättningar av med underlakan, påslakan och örngott. Två av dessa är ärvda och tvättade många gånger. En uppsättning fick vi ny i julklapp och den är tillverkad av ekologisk bomull. Även kudde och täcke finns som vi ärvt, men det blir aktuellt först senare om vi förstått det rätt.
Sedan tidigare har vi aldrig elektronik som mobiler, läsplattor etc i sovrummet, mer än korta stunder som när Herr Minimalist läser på sin Kindle. Istället ligger de på laddning ute i vardagsrummet om natten alternativt i våra återsamlingsplatser i bokhyllan. Det känns bra ur framför allt strålningssynvinkel att hålla dessa prylar utanför sovrummet, men även eftersom elektronik drar till sig damm.
Det första inköpet vi gjorde till vår bebis var barnvagnen, det andra var ett mjukisdjur som jag suktat efter länge, nämligen en Doddi från Geggamoja. Doddi har sedan dess tålmodigt väntat på sin nya vän som vi hoppas kommer inom kort. Detta är bebisens enda gosedjur förutom några mjuka skallror som jag snarare räknar som leksaker, mer om dessa i kommande blogginlägg.
Har du några ekorelaterade tips för sovrummet och bebisens sovplats?
