Kategoriarkiv: Hemma

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar som rör hemmet.

Rensning av non-stickbeläggning i köket

Som föräldraledig hemmavid har jag hittat tillbaka till att baka bröd. Det går i perioder båda vad jag bakar och hur ofta. Ibland finns det nybakat bröd så gott som varje helg i flera veckor till Herr Minimalists stora glädje, men däremellan kan det bli långa bakuppehåll.

Plötsligt när jag skulle baka en limpa i brödform, slog det mig att den glatta ytan i flera av våra bakformar kanske innehöll något onaturligt och mer eller mindre farligt material. På återförsäljarens produktsida på nätet framgick inte materialet, så jag mailade och frågade. Mailsvaret gav sitt tydliga svar:

Samtliga fem formar som du frågar om är tillverkade i stålplåt och har non-stickbeläggning. Non-stickbeläggning är detsamma som teflon.

Teflon är egentligen ett varumärke för bland annat flourplasten PTFE (polytetrafloureten) som gör ytan hal samt temperatur- och kemikaliebeständig. Vi har tidigare gjort oss av med alla våra teflonstekpannor och därför kändes det nu självklart att även göra sig av med dessa bakformar med teflonbeläggning. Fem olika bakformar samt en pajform av samma material fick därför lämna hemmet, bakformarna är de som syns på bilden till blogginlägget.

Efter lite googling insåg jag att även vår ugnsduk som vi då och då använder istället för bakplåtspapper innehåller nonstickbeläggning och därmed teflon. Även denna fick nu lämna hemmet även om det tar emot att slänga den i soporna då teflon inte är nedbrytningsbart.

Nu är jag ute efter en alternativ brödform av bättre material, övriga utrensade bakformar liksom pajformen med teflon låter jag bli att ersätta tills vidare. Upptäcker jag ett upprepat konkret behov som inte fylls av något redan befintligt alternativ i köket får jag leta miljövänliga alternativ då. Kanske kan loppis vara ett bra ställe att hitta alternativa bakformar utan teflon.

Har du fler tips på produkter i hemmet med nonstickbeläggning/teflon eller där andra farliga kemikalier kan gömma sig?

Laddningsstation för elektronik

För prylar vi använder i princip dagligen, som nycklar, plånbok och hörlurar etc, har vi skapat varsin hylla i vår bokhylla där dessa prylar förvaras. På så vis slipper vi se prylarna när vi inte använder dem men har fortfarande stenkoll på var de är då vi behöver dem eller till exempel ska lämna hemmet. Vi kallar detta ställe för en återsamlingsplats för dagliga prylar (bild finns på länken till inlägget för den nyfikne).

En lika frekvent använd plats i hemmet är vår laddningsstation. Detta är ett ställe vid ett av fönstren i vårt vardagsrum nära vårt skrivbord, där vi samlat alla våra vanligast förekommande laddningssladdar. I vårt fall sladdar till två olika modeller av Iphone, en Ipad, Kindle samt hörlurar. Du ser hur laddningsstationen kan se ut på bilden till inlägget.

Genom att ha en gemensam laddningsstation behöver vi aldrig fundera över var någon laddare befinner sig eftersom vi alltid låter dem sitta kvar i uttaget. Fönsterbläcket vid laddningsstationen blir också ett naturligt ställe att lägga mobilerna på under dagen när de används mer eller mindre frekvent, och därav inte ligger på återsamlingsplatsen. Det är även här som mobilerna förvaras under natten då de vanligtvis ligger på laddning, och eftersom vi inte vill ha den typen av elektronik i sovrummet.

Laddningsstationen har flera fördelar som liknar återsamlingsplatsens:

  • Du hittar enkelt dina saker.
  • Du sparar tid.
  • Du får en skön känsla av kontroll.
  • Du och din familj hittar sina olika laddare.

Vi har redan börjat klura på hur vi ska lösa laddningsstationen när bebis minimalist börjar krypa och vill stoppa fingrarna i alla hål och dra i alla lösa sladdar. Kanske får vi ha den bakom skrivbordet istället. Tips mottages gärna! :)

Har du någon plats i hemmet där du samlar din och familjens laddare eller annan elektronik?

Vårrensning i garderoben

Ett rensningssug har uppstått vad gäller kläderna i min garderob. Majoriteten av dem har jag ju inte använt det senaste halvåret på grund av graviditeten. Kanske gör detta att jag ser på kläderna med nya ögon och kan rensa ytterligare. Jag har varken växt ur dem eller tycker att de blivit fula, utan känner enbart ett behov av att förenkla tillvaron i kombination med insikten att jag inte behöver så mycket kläder.

Jag har utgått från mina redan tidigare identifierade värderingsgrunder vad gäller kläder:

  • Kvalitet
  • Stilrenhet
  • Funktionellt
  • Behovsstyrt

Samt gått igenom mina fem steg och åtgärder för en mer minimalistisk garderob som jag beskrivit mer ingående i inlägget Fem steg mot en lättare garderob.

Det första steget är att acceptera att jag äger för mycket kläder. Jag började med att ta ut alla plagg ur garderoben och lägga dem på sängen så som ni ser på bilden till blogginlägget, det räckte för att bekräfta den insikten. På bilden saknas dessutom mina tio klänningar. Under graviditeten klarade jag mig utmärkt med en begränsad och liten garderob. Det var till och med skönt att inte ha så många olika uppsättningar kläder att välja och vela mellan, vilket jag även nämnde inlägget med lärdomar under 2014.

Det andra steget är att rensa ut kläder, sälja, skänka eller slänga, och här kommer ett dilemma eftersom det inte är något som helst fel på kläderna jag vill göra mig av med. Klassiska märkesplagg som jag inte längre behöver och ändå inte kommer få särskilt mycket pengar för på andrahandsmarknaden. Det är lätt att få retroaktiv shoppingångest, men innerst inne vet jag att den härliga känslan av att rensa och förenkla överväger denna ångest. Dessutom underlättade rensningen av att vända på frågan ”vilka plagg kan jag rensa ut?”, mot att istället fråga mig själv ”vilka plagg vill/behöver jag verkligen spara?”.

Steg tre är för en mer minimalistisk garderob är att använda färre färger. Detta har jag haft som en röd tråd genom mina rensningar under de senaste åren och numera inneåller garderoben väldigt mycket blått, svart och rosa. Detta gör att jag i teorin kan minska garderobens innehåll ytterligare eftersom de kvarvarande plaggen och accessoarerna matchar varandra färgmässigt.

Det fjärde steget är att köpa plagg av hög kvalitet. Allt eftersom jag rensat i garderoben har kläder från de stora kedjorna eller innehållandes exempelvis polyester, akryl och nylon fått ge vika och lämnat garderoben. Vid inköp av nya plagg har jag dessutom varit noggrann med kvalitet och materialval då jag vet att det långsiktigt är ett vinnande koncept för att plagget ska bli en favorit som dessutom blir långvarig. Silke, ekologisk bomull och ull är bättre materialval.

Steg fem är att undvika reor. Jag har alltid varit värdelös på att fynda på rea och de få gånger jag hittat något har det aldrig blivit något favoritplagg i slutändan.

Herr Minimalits stilrena och enkla garderob har varit en inspirationskälla i min rensning, även om jag gillar lite mer mönster och färger. Även målbilden för garderoben som jag visat tidigare har jag haft i åtanke. När jag väl rensat har jag dessutom haft dessa frågor i bakhuvudet när jag känt mig tveksam inför att rensa bort vissa plagg:

  • Känner jag mig riktigt snygg/smart/duktig/stark och som den bästa versionen av mig själv när jag bär plagget?
  • Skulle jag köpa samma plagg idag? Även om det kostade mer än när jag köpte det?
  • Om plagget gick sönder, skulle jag då ta mig tid att laga det eller kosta på att få det lagat av en skräddare?

Hur gick det då? Jo, ca 15 klädesplagg åkte ut och ni som följt bloggen ett tag vet att garderoben har rensats regelbundet under de senaste två åren, så snart är den nog optimerad. :) De flesta plaggen skänktes till Stadsmissionen men vissa får först en chans på Tradera.

Kanske är det dags för dig att ge din garderob en vårrensning? Hur tänker du när du rensar bland kläderna i garderoben?

Den farliga plasten

Turkisk yoghurt, granola, bröd, smör, ost, kalkon, kaviar, salt, te, grädde. En uppräkning av min frukost idag, minus ägg. Men också en uppräkning av varor som har hela eller delar av förpackningarna gjorda av plast. Även ägg kan du köpa i plastförpackning numera, även om vi inte brukar göra det.

Partiklar från plasten vi använder i vår vardag är ett av de nya hoten mot havets ekosystem. Farliga mikroplaster tas upp av havens djur och förs via fiskar vi äter tillbaka till oss människor. Även fåglarna får i sig plast i tron om att det är mat. Vi vet att flera olika plaster är farliga för oss människor, men inte hur farliga eller vad de gör med oss och vår miljö på lång sikt. Idag återvinns eller deponeras ungefär hälften av den globala plastproduktionen. Resten används fortfarande eller återfinns i vår natur som nedskräpning. Plast är något som aldrig kommer försvinna från jorden då stora delar av den aldrig kan brytas ner.

För vår egen och naturens skull behöver vi minska plastkonsumtionen. Men hur lätt är det när tillverkarna envisas med att plasta in många av våra vardagliga matvaror? Och när plast blivit så vanligt förekommande i så många olika varianter att vi inte längre tänker på att det är just plast?

Plaststol

Det sägs att det tillverkas en sådan här plaststol var 40:e sekund, samt att det finns lika många sådana plaststolar som det finns människor på jorden. Galet!

Sakta men säkert försöker jag och Herr Minimalist byta bort våra plastvaror i hemmet, och vid nyinköp tänka på att köpa varor av alternativa material som är bättre, exempelvis trä, stål, plåt, glas, porslin, papper och tyg. Här är några konkreta exempel på vad vi gör och har gjort för att minska på plasten, stort som smått:

  • Bytt ut alla vattenflaskor i plast mot dito i rostfritt stål från Klean Kanteen.
  • Köper inte vatten på flaska.
  • Införskaffat nappflaskor från Klean Kanteen.
  • Tar med tygkassar till mataffären.
  • Tackar nej till plastpåsar i klädbutiker och dylikt när det är lämpligt.
  • Undviker att köpa kläder som innehåller polyester.
  • Bytt ut majoriteten av köksredskapen i plast mot liknande varianter i trä eller stål.
  • Bytt ut majoriteten av plastmatlådorna mot matlådor i glas.
  • Bytt ut förvaringslådor för matrester mot motsvarande i glas.
  • Undviker engångsmuggar, glas, bestick etc.
  • Använder fåtal rengöringsprodukter vid städning i hemmet.
  • Köper möbler i trä.
  • Ratat skumgummimadrass i spjälsängen till förmån för bovetemadrass från Bovete.
  • Införskaffat PVC-fri skötbädd.
  • Har för avsikt att använda tygblöjor i viss utsträckning till bebis minimalist.
  • Använder fast tvål istället för flytande tvål i plastförpackning.
  • Inte tagit emot leksaker i plast.
  • Köper underhållning digitalt. CD-skivorna är sedan länge utrensade och vi äger inte en enda dvd-film. 

Vad har du gjort för att minska plasten i hemmet eller i din vardag?

Nostalgi och minnessaker

Vid ett par tillfällen har vi fått frågan om hur du ska hantera minnessaker och prylar du fått eller ärvt som har ett nostalgiskt eller känslomässigt värde snarare än fysiskt sådant. Det är lätt att bli sentimental och fäst vid prylar som påminner oss om vårt förflutna och som får oss att förflytta oss bakåt i tiden. Eller saker som tillhört våra nära och kära och som fyller dig med glada minnen om personen. Förmodligen hör dessa prylar till de svåraste att göra sig av med för väldigt många.

Barnens första klädesplagg, anteckningsblock från skolan, fotbollsbilder från VM 94, en hjärtformad sten från en resa, studentskylten dina föräldrar gjort, nallen från din första stora kärlek, farfars gamla fickur eller kepsen med din idols autograf. Denna typ av nostalgiska minnessaker har stor risk att hamna i en låda i förrådet, källaren eller på vinden, kanske i din nostalgilåda. Men hur kan du tänka kring och vad kan du göra med sakerna som väcker så mycket minnen och känslor?

Visa upp. Att göra sig av med minnessaker betyder inte att alla behöver rensas ut. Fokusera istället på de som betyder mest för dig och som gör dig innerligt glad och låt dessa ta plats i ditt hem. Ibland håller vi fast vid saker i ett försök att hålla fast vid personer som lämnat oss. Hedra istället dessa personer genom att visa upp saker som tillhörde dem och som har en historia. En hel kartong med minnessaker undangömd i källaren känns mer meningslöst än att ha ett fåtal av dem synliga i hemmet, som genererar glädje när du ser dem. Jag har en bägare från Frimurarna och en gammal dalahäst som tillhört min morfar respektive mormor, dessa står i vår bokhylla och skapar en retro touch.

Använd. Låt inte minnessakerna ligga nerpackade eller undangömda utan använd de som går att nyttja. T-shirten från favoritfestivalen, smycken du ärvt av din farmor, eller finbesticken du fick i studentpresent men fortfarande aldrig använt. Kanske kan du träna eller sova i t-shirten istället för att låta den ligga längst ner i byrålådan, och annars är det kanske dags att låta den lämna hemmet. Finbesticken jag samlat och sparat på i tio års tid låg länge nerpackade i en flyttlåda men är nu de enda bestick vi äger och använder. När min mormor gick bort ärvde jag bland annat en glasvas och en glasskål som vi använder regelbundet.

Digitalisera. Om du sparat framkallade fotografier, kvitton och andra dokument, kan det vara aktuellt att digitalisera dessa. Men inte utan en rejäl rensningsomgång först. Beroende på vad det är du sparat kan du scanna eller fota av dem, och sedan organisera dessa digital. Även minnessaker du har svårt att släppa iväg kan vara värda att fotografera och spara digitalt för att sedan lättare kunna låta den fysiska saken lämna hemmet. För några månader sedan slängde jag ett 30-tal diplom som jag sparat genom åren, några av dem ser ni nedan. Det var en skön befrielse och känsla att inse att de inte längre hade något värde för mig. Fina inbjudningskort och tackkort tar jag ett foto på och sparar i en särskild mapp i mobilen som minne men också som inspiration den dag jag själv ska skapa något liknande.

Passar minnessaken inte in på något av ovannämnda och du ändå inte kan göra dig av med den? Det är helt okej, så länge det rör sig om ett fåtal saker. Så känner vi också kring exempelvis våra dagböcker, scrapbook-fotoalbum och studentmössan. Dessa förvaras därför i vår respektive nostalgilådor i källaren och kommer medvetet bara flyttas med vid varje flytt. Kanske blir lådorna lättare med åren eller också tynger vi dem med ytterligare nostalgiska minnessaker. Mer än en varsin flyttlåda med saker blir det dock aldrig.

Vilka minnessaker har du svårt att göra dig av med?

Diplom

Bebisens leksaker ur ekologisk synvinkel

Det finns undersökningar som visar att svenska barn har mer än 500 leksaker i hemmet. Och då räknas inte varje duplo-/legobit för sig. :) När vi besöker syskonbarn och vänner så inser vi att denna siffra, som kan låta otroligt hög, förmodligen stämmer på flertalet barn från 2-3 år och uppåt.

Det här är det fjärde inlägget i en serie där vi berättar om hur vi tänkt kring vår bebis och de val vi gjort för att hålla nere kemikalier och tänka på miljön. Övriga inlägg i serien hittar du här:
Bebisens kläder ur ekologisk synvinkel
Bebisens sovplats ur ekologisk synvinkel
Bebisens skötbord ur ekologisk synvinkel

Som vi berättade om i inlägget om bebisens sovplats så köpte vi tidigt bebisens första leksak i form av ett mjukisdjur, Doddi från det ekologiska klädmärket Geggamoja. Båda våra föräldrar har försökt övertala oss att ge våra egna gamla mjukisdjur till vår bebis, men än så länge har dessa fått bo kvar i lådor i föräldrahemmen och kommer så göra tills de istället rensas ut.

Apropå leksaker från föräldrahemmen så hade jag en träspis med diverse tillbehör som jag lekte med som barn. Denna har mina systerdöttrar ärvt och jag kan tänka mig att det är lagom att lämna vidare den till bebis minimalist om ett par år. Jag byggde annars otroligt mycket med lego som liten och även om det är plast, till och med gammal plast från 80- och 90-talet, så kommer vi se mellan fingrarna om bebis minimalist finner intresse i legobitarna. Vilket vi hoppas för då kommer både Herr och Fru Minimalist gladeligen sitta bredvid och bygga med minst lika stort intresse och engagemang. :) Under förutsättning att det inte kommer några nya skrämmande och avskräckande rön kring dessa hårda små plastleksaker.

I likhet med att vi fått en en hel del påsar med kläder av våra båda syskon, har vi även fått påsar med leksaker. Allt som varit böjbar plast har enkelt antingen lämnats tillbaka, till välgörenhet eller slängts, beroende på skick mm. Diverse leksaker i tyg har vi dock valt att behålla. Främst har det rört sig om olika skallror och mjuka böcker som vi låtit gå en vända i tvättmaskinen.

Flertalet av de mjuka leksakerna är gjorda i polyester och jag har läst lite olika rön kring detta. Det tycks vara avgörande vad polyestern i det specifika leksaken har behandlats med, snarare än att alla leksaker innehållande polyester eller polyestervadd är dåliga per automatik. Sen kan de ju helt klart anses vara mindre bra jämfört med andra helt ekologiska material.

Två leksaker i trä har också kommit med i dessa ärvda påsar och de får vara kvar tills vidare även om jag är lite skeptisk till färgen de målats med. Kanske är någon av er läsare mer pålästa vad gäller färg på träleksaker med 10-20 år på nacken?

Ett babygym fick vi ärva och tog gladeligen emot som ni ser på bilden till inlägget. Jag hoppas att vår bebis kan tycka det är lämplig underhållning framöver, kanske under matlagning eller samtidigt som mamma tränar yoga på en matta bredvid.

Eftersom bebis minimalist bara är dryga månaden har leksakerna hittills främst kommit till användning när vi haft besök av vänners barn. Det har dock känts bra att kunna plocka fram en liten låda med diverse leksaker. Oavsett om barnet varit ett par månader eller ett par år så har de hittat saker att leka med.

I framtiden tänker jag att vi regelbundet kommer rensa bland leksakerna. Kanske att vi inför varje jul gör en genomgång för att få plats med nya leksaker som tomten kan komma med. :) Alternativt bara rensar bort leksaker som vi vuxna märker att barnet/barnen inte längre leker med, antingen för en period för att sedan byta ut några leksaker, eller helt enkelt lämnar iväg dem permanent till välgörenhet.

Hur tänker du kring barn i olika åldrar och deras leksaker?

Tillbehör i överflöd

På in- och ut-listan för januari redovisade vi inköp av en stavmixer, liksom att vi samtidigt rensat ut den vi tidigare ägde. När vi gav oss ut på nätet för att leta efter en stavmixer, var vi ute efter en som inte var tillverkad av plast utan rostfritt stål eller liknande. Punkt, det var allt vi ville ha. Men det visade sig vara svårare än vi trott.

Majoriteten av alla stavmixar säljs nämligen tillsammans med en hel drös tillbehör. Samtliga stavmixar vi hittade som uppfyllde våra krav, gick inte att få utan flertalet tillbehör. I vårt fall fick vi med såväl en plasttillbringare, en minihackare, en visp och ett väggfäste.

Plasttillbringaren känns överflödig eftersom vi med köpet ville undvika plast, samt att vi redan äger och brukar använda en glastillbringare istället. Minihackaren kan komma till användning även om vi i dagsläget inte saknat någon sådan. Vispen som gör stavmixern till en elvisp behöver vi inte eftersom vi i dagsläget har en separat elvisp som dessutom tar degkrokar vilket är användbart för oss som gillar att baka vårt egna bröd. Väggfästet slängde vi på en gång då vi föredrar att inte ha våra hushållsmaskiner synliga i köket.

Stavmixern vi tillslut köpte var en Wilfa SM1-FP, och det är den som är på bilden till inlägget tillsammans med sina medföljande tillbehör. Än så länge är vi nöjda med den, den är betydligt kraftfullare än vår tidigare och mixar det mesta som kommer i dess väg, samt är något tystare.

Likadant är det om du vill köpa en matberedare. Många stoltserar i produktbeskrivningarna om alla tillbehör som multifunktionskniv, kvarntillbehör, vispskiva, skärskiva, rivskiva, mixerkanna, degredskap, citruspress och tillbehörslåda för utrustningen, med mera. Jag undrar hur många av dessa tillbehör som bara ligger och tar plats i en kökslåda hemma hos folk.

I vårt inlägg när vi rensade i sladdlådan första gången nämnde vi även att det till många kameror ofta medföljer mer eller mindre onödiga sladdar. Vår nya kamera, en Sony A6000, innehöll en laddsladd som var kombinerad usb-sladd, minimalistiskt och bra. Dock fick vi även med en stickpropp till brittiskt eluttag som vi gjorde oss av med direkt.

Har du några exempel på prylar där det ofta medföljer onödigt många tillbehör?