Författararkiv: Fru Minimalist

361 dagar utan konsumtion

Att ha ett års köpstopp är något vi funderat över till och från sedan vi startade bloggen. Med två graviditeter, amningsperioder och barn tätt, det vill säga stora förändringar i livet, har det dock inte känts som rätt tid att genomföra ett sådant projekt.

Med minimalism i fokus under senaste åren har vi ändå förändrat våra konsumtionsbeteenden. I blogginlägget ”Sammanfattning av år 2016” skrev vi att 172 saker hade kommit in i hemmet när vi summerade våra in- och ut-listor för året. Majoriteten av dessa 172 är ärvda kläder till barnen. Vad som inte syntes i den ihopklumpade statistiken var att jag, Fru Minimalist, haft 9 av årets 12 månader utan något på in-listorna vi sammanställer varje månad. Inte heller syntes att jag endast köpt totalt 14 saker till mig själv under året, varav 10 var ett tio-pack strumpor. Motsvarande siffra för Herr Minimalist var 29 saker.

Åter till de 14 saker som jag, Fru Minimalist, shoppat under året. I det här fallet kan det breda ordet saker preciseras till kläder; 10 par likadana strumpor (!) som du kan läsa om i inlägget ”Hur många strumpor behöver du”, 3 par gravidrelaterade plagg som du kan se och läsa om i inlägget ”Fru Minimalists capsule wardrobe våren 2016” samt 1 par löparbyxor som jag suktat efter sedan innan graviditeten med Storasyster Minimalist 2014, se bild nedan. Totalt hade jag alltså 361 dagar då jag inte köpte något under år 2016 (som var ett skottår med 366 dagar)

Att jag bara shoppat under 5 av förra årets dagar är dock en sanning med modifikation. För ett par saker har jag köpt till det gemensamma hemmet som då hamnar under rubriken ”Minimalisterna” i våra in- och utlistor, men inte heller det uppgår till särskilt många.

Att ha ett uttalat köpstoppsår skulle inte ha särskilt positiv inverkan i dagsläget. Det skulle snarare göra det som vi inte vill att minimalism ska leda till, nämligen att det begränsar våra liv och snarare leder till en känsla av ofrihet. Men om jag ändå bara shoppar under 5 av årets dagar utan ansträngning, så gör det inte så mycket.

Har du någon gång funderat på att ha ett köpstoppsår? Kanske kan du börja med en månad och se hur det känns, kanske blir det två eller tre månader av bara farten. :)

Sponsrat inlägg: Handlar du matsmart?

Vi svenska slänger nästan 60 kg fullt ätbar mat per person och år. Det bedöms att var femte matkasse du bär hem slängs helt i onödan och att en tredjedel av alla mat som produceras i hela värden slängs. För att minska detta otroliga matsvinn startade företaget Matsmart.

Matsmart är en onlinebutik som ger matsvinnet en andra chans! Här hittar du varor som många andra butiker hade slängt på grund av exempelvis kort bäst före-datum, utgående sortiment, förpackningsbyte, tryckfel, säsongsvaror eller överproduktion. Varorna säljs till kunder över hela Sverige med en snittrabatt på 50 procent.

När vi handlade på Matsmart senast köpte vi bland annat olivolja, bönpasta, linspasta, oliver, müsli, mellis till barnen och frömix till fröbröd. Helt vanliga produkter som vi brukar köpa, de flesta ekologiska, men till över halva priset mot om vi köpt dem i en vanlig matbutik. Utbudet hos Matsmart varierar, så det du eventuellt saknar en vecka kan finnas i butiken veckan därpå.

Mat är en stor utgiftspost hos de flesta, inte minst barnfamiljer. I samarbete med Matsmart ger vi dig 50 kr rabatt vid köp för över 350 kr om du anger koden: minimalisterna. Rabattkoden är giltig fram till sista februari så passa på att testa Matsmart samtidigt som du gör miljön och plånboken en tjänst!

Kom ihåg att det är skillnad på bäst före-dag och sista förbrukningsdag. Bäst före-dag är en rekommendation där tillverkaren garanterar samma kvalitet, smak och textur som vid tillverk-ningstillfället. Många varor kan ätas i veckor, ibland månader, efter att datumet passerats. Sista förbrukningsdag sätts på varor som bedöms snabbt kunna försämras och bli en hälsorisk. Av de varor vi köpte var det ingen som hade passerat sitt bäst före-datum.

Själva upplever vi att matsvinnet ökat i vår familj sedan vi fick barn. Alla rätter vi lagar går inte hem hos barnen, eller så petas bara de godaste bitarna ut ur soppa/gryta/paj etc, och ibland äts inte hela portionen upp. I vissa fall kan någon av oss vuxna äta upp barnens rester men det långt ifrån alltid lämpligt. Både Herr och Fru Minimalist är uppväxta med hund i familjen och för dessa husdjur var barnrester en delikatess samtidigt som det minimerade matsvinnet. :) Att hela förpackningar med mat hinner bli oätbara är dock sällsynt som väl är.

Vad är dit bästa tips för att minska matsvinnet?

Detta inlägg är ett samarbete med Matsmart.

7 saker att slänga ut ur sovrummet

Att ha färre saker i hemmet skapar ett lugn. Sovrummet är det rum där vi helst vill känna lugn och harmoni, samt skapa förutsättningar för en god natts sömn. Sovrummet ska vara en avkopplande fristad och symbolisera vila och kärlek.

För att lättare ge förutsättningar att skapa dessa känslor finns det några saker du bör slänga ut ur sovrummet eller inte låta komma dit in:

1. Mobiltelefonen. Mobilen bör bannas från sovrummet. Att kika på skärmen på kvällen kommer med sitt blåa ljus göra det svårare att somna, dessutom tenderar du att fastna längre än planerat framför den. Att den är lika ofräsch som en toalettstol och exponerar dig för strålning bör också diskvalificera den från sovrummet.

2. Teven. En teve hör inte hemma i sovrummet. Förutom att forskning visar att det försämrar ditt sexliv, så gör det förmodligen att du håller dig vaken onödigt länge om kvällarna genom att fastna för någon dålig teve-serie. Eller ändå värre, kikar på negativa nyheter som du sedan kan fylla nattens (mar)drömmar med.

3. Elektroniska apparater. Förutom teve och mobiltelefon ska du heller inte ha andra elektroniska apparater i sovrummet. Ftalater, flamskyddsmedel mm vill du inte ha i det rum där du, och kanske även barnen, spenderar flest timmar i sträck.

4. Arbetsrelaterade saker. Oavsett om det är pärmar, ett skrivbord eller jobbmobilen så ska det inte förvaras här. Det ger fel associationer i ett rum där lugn, harmoni och kärlek ska råda.

5. Färdiglästa böcker. Dessa ska inte ta upp plats i ditt sovrum utan fortsätta sitt liv på någon annan plats i ditt hem eller någon annans. Visst kan böcker i hemmet visa vem du är och sätta igång konversationer med gäster, men sällan om de ligger i sovrummet. Läs vårt inlägg ”Tips för färdiglästa böcker” för att få fler tips på vad som är böckernas nästa anhalt.

6. Olästa tidningshögar. Vi förstår att tanken är att du ska läsa ikapp alla dessa tidningar så snart du får en ledig helg eller bli liggandes i influensa. Grejen är att tills det inträffar har det kommit nya tidningar att läsa ikapp. Avsätt tid en kväll och gå igenom tidningshögen där du bara läser de viktigaste artiklarna. Ge sedan vidare tidningarna till en vän, ett väntrum, ett ålderdomshem eller lägg i återvinningen, bara de lämnar ditt sovrum och hem.

7. Prydnadskuddar. Nya prydnadskuddar i rätt färger och mönster är ett enkelt, snabbt och billigt sätt att förnya ditt hem, följa trender och fräscha upp ditt sovrum. Det är i alla fall vad tidningar och butiker vill få dig att tro. Men varför ha prydnadssaker utan funktion som kräver daglig ompyssling och utrymme? :)

Vad av ovanstående har du i ditt sovrum och vad kan du rensa ut? :)

Rensa kökshanddukar steg för steg

Här om helgen när det var dags att byta handdukar fick vi för oss att rensa bland våra kökshanddukar. Vissa förvarar sina kökshanddukar i en låda i köket, andra i linneskåpet och vissa har dem utspridda lite här och var i hemmet. Vi har våra i linneskåpet som du ser på bilden ovan till inlägget. Förutom de som är med julmotiv som förvaras i jullådan.

Våra kökshanddukar hänger på en krok i köket och används främst för att torka disk när vi diskat något för hand. Tidigare hängde de på ugnsluckan men det slutade fungera i samma stund som Storasyster Minimalist lärde sig att stå. :)

Utrensning av kökshanddukar pågår.

För att rensa effektivt bland kökshanddukarna kan du gå tillväga så här:

1. Ta fram alla. Ja, även de kökshanddukar du förvarar i förrådet, i lådan med julpynt eller påskpynt etc. Genom att ta fram och samla alla inom den kategori som ska rensas får du en bra överblick.

2. Gör en behovsanalys. Hur ofta byter du kökshanddukar? Vad används de till? Hur ofta tvättar du den typen av tvätt? Dessa frågor bör ge ledtrådar om hur många du faktiskt behöver.

3. Rensa ut. Utifrån vad du kom fram till ovan kan du nu rensa ut de som är slitna, de som du inte gillar, liksom de som av andra anledningar inte kommer till användning. Behåll dina favorithanddukar som gör dig glad.

4. Skapa ordning. Lägg tillbaka de kökshanddukar du bestämt dig för att ha kvar på lämpligt ställe. Har du dem utspridda i hemmet bör du fundera över var de lämpligast kan förvaras tillsammans. Har du specifika handdukar som bara tas fram vid jul, eller vid påsk, så kan dessa förvaras i lådorna för julpynt respektive påskpynt. istället för att ta upp plats i ett utrymme du använder varje vecka där vanliga kökshanddukar förvaras.

Ärvda kökshanddukar och två bakdukar.

Vi sparade samtliga kökshanddukar ärvts av Herr Minimalists mormor vilket uppgick till sex stycken. Dessa är likadana och har handsytt sigill med hennes initialer. Vissa av dem börjar bli slitna då de har många år på nacken, men vi låter de vara kvar tills de börjar gå sönder eller får allt för många permanenta fläckar. Utöver dessa sparades två rödrutiga handdukar som vi använder vid bakning av bröd, samt två kökshanddukar med julmotiv.

Hur många av dina kökshanddukar kan du rensa ut i helgen? :)

Ökat shoppingsug vid trötthet

Att vi tar sämre beslut när vi är trötta kan vi både förstå och har förmodligen alla upplevt vid flera tillfällen i livet. Något jag som föräldraledig märkt är att jag dessutom lättare faller för frestelsen att shoppa när jag är trött. Jag får verkligen kämpa för att stå emot shoppingsuget eller till och med lämna tillbaka plagg jag ”råkat” köpa i ett svagt ögonblick, men insett att jag inte behöver i ett mer nyktert tillstånd.

Lillebror har trots sina snart 8 månader aldrig sovit mer än 2 timmar i sträck. Han tycks inte ha läst den delen i bebismanualen där det står att bebisar ska sova många timmar per dygn, flera timmar i sträck nattetid, och inte behöver äta på natten efter 6 månaders ålder. Här väcks gärna hela familjen, som ju sover i samma rum, en gång i timmen. Natt ut och natt in. Gäsp.

Jag gissar att mitt sug efter att shoppa egentligen bara är ett desperat försök att få upp energinivån och känna mig gladare. Innerst inne vet och förstår jag att konsumtion aldrig kan vara lösningen på sömnbrist, och fenomenet har fått mig till reflektion kring mitt beteende.

Enligt Handelstrender shoppar kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor handlar mer på impuls medan män gör mer research innan och vet därför vad de är ute efter, och kan ta snabba beslut när de väl hittar det. Detta konsumtionsmönster borde missgynna trötta mammor som då spontanshoppar mer. Jag ser inte mig själv som någon impulsshoppande kvinna i grunden, men just nu är jag nog i riskzonen för att hamna där.

Här om dagen upptäckte jag att vissa butiker har provrum där man får ta in barnvagnen. Det är som gjort för trötta föräldralediga människor att shoppa loss. Dessutom måste man ju skynda sig med en otålig bebis i vagnen så risken att ta dåliga shoppingbeslut ökar med stressnivån. Likaså alla webbutiker som numera båda har snabb leverans och fri frakt, det är som gjort för att shoppa loss när bebisen väl somnar till och man får några minuter av lugn och frid. Eller när man sitter hålögd på kvällen och knappt orkar tänka, men är i stort behov av uppmuntran.

Tradera och liknande sajter kan också vara en dyr trötthetsfälla. Här är det dessutom lättare att rättfärdiga köp, både till sig själv och barnen. För det är ändå second hand och känns på en gång miljövänligare. Trots att det fortfarande handlar om onödiga köp om det inte är något du eller barnen egentligen har behov av.

Än så länge har jag kommit hem med en tröja och en kjol som jag tror att jag behöver och som kompletterar garderoben väl. Antalet återlämnade plagg till såväl fysiska butiker som webb-utiker uppgår till det dubbla. Om det är bra eller dåligt orkar jag knappt reflektera över. :)

Känner du igen dig från ovanstående, antingen från att du själv varit föräldraledig eller när du varit väldigt trött av andra skäl?

Uppkittad till tänderna

Har du inför en särskild aktivitet eller tillställning, konsumerat för att känna dig säkrare, tryggare och mer förberedd? Det kan exempelvis vara att köpa ny teknisk utrustning och träningskläder när du börjat med en ny träningsform, en ny väska och block inför terminsstarten, eller nya skjortor och byxor inför starten på ett nytt jobb.

Det här är klassiska former av att kitta upp sig inför nya utmaningar. Ofta är det helt onödigt och följden blir att du snabbt samlar på dig onödigt dyra och överflödiga prylar eller kläder, som sedan riskerar att bli liggandes, samla damm och uppta förvaringsplats.

Dessutom finns det andra risker med denna typ av konsumtion:

  • Prisokänslighet. Du tenderar att bli relativt okänslig för priset. Det känns plötsligt motiverat att köpa första bästa som löser ”problemet” till det pris som erbjuds. Dyr måste ju betyda bra, och dyrare bättre eller? Du försöker desperat köpa dig trygghet.
  • Känslostyrt. Köpen sker ofta utan särskilt mycket research kring alternativa produkter och lösningar. Istället går du på känsla och inbillar dig att den där specialprylen eller plagget kommer göra utmaningen lättare och få dig att se och känna dig bättre än du egentligen är.
  • Överflödigt. I majoriteten av fallen klarar du dig med befintlig utrustning och plagg som redan finns i garderoben. Det sitter mer i huvudet hos dig själv, kanske är det på den mentala delen du skulle lägga mer tid, energi och fokus, än på att springa i affärer. När detta visar sig kommer prylen ligga oanvänd i hemmet bland övriga överflödiga saker. :)

Konsumtionen blir en mental krycka att luta sig mot. Lite som att läsa på mer och mer om något du egentligen redan har tillräckligt med kunskap om för att utföra uppgiften eller aktiviteten. Det bottnar i osäkerhet eller stress och efter inköpet eller ytterligare en läst bok på samma ämne, känner du dig lugnare och mer förberedd.

En lösning kan vara att hyra specialprylarna som du inbillat dig att du behöver. Varför inte genom appen Hygglo? Då slipper du frakta, förvara, vårda och på annat sätt spendera tid, pengar och mentalt fokus på dem i ett längre perspektiv. Dessutom visar det sig såklart ofta att du inte behöver allt du trodde dig behöva, då är det extra skönt att få lämna tillbaka sakerna.

Har du kittat upp dig onödigt mycket inför någon aktivitet eller utmaning?

Minimalism och hållbarhet på allas tunga

Varje år utser Språkrådet nya ord som ofta speglar vad som varit aktuellt i samhället under det gångna året. Orden visar på språkliga trender och på att vi är i behov av nya ord för beskriva nya fenomen.

Nedan går vi igenom några av år 2016 nya ord med anknytning till hållbarhet och minimalism:

  • Cirkulär ekonomi. Kretsloppsbaserat sätt att driva företag med fokus på miljö, hållbarhet, återvinning och att skapa så lite avfall som möjligt. Både företagen Bundling och Hygglo med sina geniala tjänster inom delningsekonomi borda falla under denna kategori.
  • Fomo. En oro för att missa något extra intressant eller roligt, från det engelska uttrycket ”fear of missing out”. En klassisk missuppfattning är att de som väljer att leva mer mini-malistiskt skulle missa det roliga eller njutningsfulla i livet. Så behöver det naturligtvis inte vara, snarare tvärtom då det onödiga och överflödiga skalas av blir bara det viktigaste och bästa i livet kvar.

Ny-gamla giftfria leksaker levereras varje månad av Bundling. Ett exempel på cirkulär ekonomi.

  • Förpackningsfri. Något som säljs utan förpackning. Alla har vi väl stört oss på diverse produkter vi köpt som haft onödigt stora förpackningar. Jag tänker inte minst på alla skönhetsprodukter i små burkar men desto större pappersförpackningar. Tänk om fler företag vågade sälja sina saker helt utan förpackningar för miljöns skull.
  • Lånegarderob. Ett ställe där du kan låna kläder istället för att köpa dem. Inom 10 år tror jag vi lånar kläder på lånegarderober i samma utsträckning som vi lånar böcker på biblioteket. Särskilt lite finare kläder till bröllopsfest, nyårsmiddag, jobbintervjuer och dylikt. Plagg du bara använder ett par gånger per år, vilket naturligtvis är olika för var och en.

Två av Fru Minimalists klänningar som varit perfekta att låna i en lånegarderob vid de få tillfällen de kommer till användning.

  • Matsvinnsbutik. Livsmedelsaffär där varor som annars skulle kasseras säljs till låga priser. Det här är också något jag tror kommer växa och bli större. Det har redan kommit appar som stödjer den här verksamheten och det känns som ett steg i rätt hållbarhetsriktning.
  • Preppare. Person som förbereder sig för att kunna överleva en samhällskatastrof. Det brukar handla om att ha prylar och mat hemma för att klara sig ett par dagar utan ström och rinnande vatten etc. Exempelvis alternativa värmekällor, ljus, ficklampa, vatten, konserver, skafferivaror, kontanter. Att styras av rädsla kan vara en anledning att spara prylar, detta har vi skrivit om i inlägget ”Fattigdoms- eller välståndsmedvetande

Mer konserver och skafferivaror än här lär behövas om vi blir utan ström och rinnande vatten en längre tid.

  • Proteinskifte. Förändring av matvanor som går ut på att byta ut kött mot proteinkällor som har mindre påverkan på klimatet. Det här är också en trend som växer sig allt starkare och om bara ett par år är vi övertygade om att vegetariska rätter ligger på var mans tallrik till vardags. Hos oss gör det redan det, men hur ser det ut hemma hos dig?
  • Samlarsyndrom. Sjukligt tillstånd där samlandet övergår vad som kan anses vara normalt. Samlingar är ofta döda, tar tid, är beroendeframkallande, kostar pengar, har dåligt andrahandsvärde samt lågt värde mot insats. Detta och mycket mer har vi skrivit om i blogginlägget Samlingar är farliga.

Fru Minimalists samling av klistermärken är numera ett minne blott.

Vi vill inför 2017 passa på att tipsa Språkrådet om ordet ”villhöver”, som är en blandning av vill och behöver. Det är väldigt mycket vi vill ha men inte särskilt mycket vi egentligen behöver om vi utgår från behov. Vi skapar oss romantiserade behovsanalyser men inser innerst inne att det är något vi snarare villhöver än behöver. :)

Vilket av årets nyord tycker du bäst om? Eller har du tips på något ord du saknar?