Kategoriarkiv: Praktik

I denna kategori skriver vi om minimalistiska aktiviteter och tankar av mer praktisk karaktär.

Tankar kring minimalistisk träningsgarderob

Innan vi fick vårt första barn tränade jag, Fru Minimalist, 4-5 gånger i veckan. Främst gym och löpning, men även gruppträningspass. Jag hade en, i mina mått mätt, gedigen träningsgarderob med två par av varje typ av träningsbyxa; korta tights, 3/4 tights, shorts, långa tights och pösiga gymträningsbyxor. Och en mängd överdelar med t-shirts, linnen, tröjor och löparjackor.

Sedan dess har utrensning skett pö om pö, dels för att träningskläder slitits ut men också för att jag insett att jag faktiskt inte behöver den mängd träningskläder jag haft. Det skapade bara onödig förvaring och blev rörigt i lådan med träningskläder. Flera plagg blev dessutom liggandes oanvända eftersom de inte var favoriter och ständigt övertrumfades av mer favoriserade plagg. Vissa plagg har sålts på Tradera och andra har gått till textilåtervinning.

I det här inlägget tänkte jag dela med mig av några tankar kring minimalism och träningskläder, för att nästa vecka i inlägget; ”Capsule wardrobe i träningsgarderoben”, dela med mig av hur min träningsgarderob faktiskt ser ut och hur många plagg av vardera sort den innehåller.

Träningsgarderoben ska vara liten nog att inte skapa oordning eller att du lägger onödig tid på att välja och vela mellan plagg, men stor nog att göra att du inte behöver ställa in träningspass för att alla kläder ligger i tvättkorgen. Igen.

Med det sagt så är ett bra sätt att få veta hur många uppsättningar träningskläder du behöver, att fundera över hur ofta du tränar och hur ofta den typen av tvätt tvättas. Då får du ett hum om hur många plagg du har ett faktiskt behov av. Och vi gillar behovsorienterad minimalism. :)

Exempelvis tränar jag 3-4 gånger i veckan, oftast fördelat på ett gympass, ett löppass och ett yogapass på träningsanläggning. En bra vecka kör jag även ett kort hemmaträningspass eller yogar hemma, men då brukar jag inte byta om till träningskläder. Med småbarn tvättar vi oftare än tidigare, minst en tvättmaskin med 40 gradig mörk/färgad tvätt i veckan där träningskläder kan följa med. Ibland när vi har stor mängd otvättade träningskläder väljer vi att tvätta dessa svettiga kläder för sig, men de kan alltså åka med i vanliga tvätten. Det gör att jag behöver maximalt fyra uppsättningar träningskläder.

Sen finns det såklart andra aspekter att ta i beaktning för behovet av antalet plagg; hur mycket du svettas, hur hårt du tränar, kan du ha ett plagg två träningspass? Tränar du ute eller inne, kan du ha samma plagg på dig på vintern som på sommaren? Vilken typ av träning utför du och kan du ha samma plagg oavsett träningsform? Liksom om du är en person som måste ha variation för att motiveras. Dessa saker spelar in på hur just din träningsgarderob bör se ut.

Är du en person som vill att även träningskläder ska matcha färgmässigt kan du fatta ett strategiskt beslut att klä dig i färre färger. Då kan du lättare matcha plaggen kors och tvärs samt behöver färre träningsaccessoarer att matcha med. De flesta har ändå redan favoritfärger som de använder eller gillar mer än andra färger. Jag föredrar exempelvis att ha träningskläder som är svarta eller rosa, eller ändå hellre både ock. :)

Jag tränar helst i träningsstrumpor. Mina favoriter kommer från märket Gococo. Jag har kommit fram till att jag klarar mig bra med sex par träningsstrumpor (de har lite olika funktion), men jag har ca tio par idag. Allt eftersom de går sönder rensas de ut utan att ersättas av nya tills jag landar på sex par. Mer om strumpor kan du läsa i inlägget ”Hur många strumpor behöver du?”

Kompressionsstrumpor från Gococo.

Vi förvarar träningsstrumpor bland vardagsstrumporna i en byrålåda, medan träningskläder förvaras i en trådback i hallen i linneskåpet. Där har Herr och Fru Minimalist en varsin låda med träningskläder. Hur gör du med förvaring av träningskläder? Å ena sidan är de ju oftast rena när de läggs tillbaka, men ibland förvaras några plagg som bara blivit lite svettiga och därmed kan användas igen, liksom våra träningsskor som inte alltid luktar rosor och parfym… ;)

Min t-shirt från Stockholm Marathon 2013, se bild nedan, har jag svårt att rensa ut trots att jag inte riktigt gillar den. Jag tränade mycket i den som gravid vilket gjorde att den tänjdes ut kring magen, den luktar heller inget vidare. Ändå har jag svårt att släppa taget om detta ”trofé-plagg”.

Ett av mina träningslinnen är köpt second hand med positivt resultat. Det var ett träningslinne av samma modell jag hade tidigare, knappt använt, till halva nypriset. Kikar du på exempelvis Tradera finns det ofta träningskläder att fynda med lappar kvar på grund av felköp. Men köp såklart bara om du verkligen har behov. :)

Hur ser din träningsgarderob ut, lagom eller onödigt stor för nuvarande behov? Har du några trofé-plagg från lopp eller andra idrottsprestationer i träningsgarderoben? :)

Ordning och reda bland leksakerna

18 svar

I Sverige har barn 3-5 år i genomsnitt 500 leksaker var, utan att räkna varje lego/duplo bit för sig. Medan barnen är små är det sällan alla dessa leksaker håller till på deras eventuella egna rum. Snarare är leksakerna i gemensamma utrymmen som vardagsrum och kök, till både fasa och trygghet för föräldrarna.

Det är lätt att störa sig på alla dessa leksaker som ligger framme och stökar till hemmet överallt, och att samtidigt inte göra något åt det utan acceptera att det nu under småbarnsåren är stökigt. Det finns kanske varken tid eller energi, eller också har man inte skapat förutsättningar för ordning och reda.

Om vi som bor i en tvåa hade ett synsätt som tillät att våra barns leksaker ständigt låg utspridda i hemmet, skulle vi aldrig få ro i sinnet. Vi behöver få ett lugnt och ”vuxet” hem att röra oss i den timmen som är kvar på dygnet när barnen sover och gärna även en stund på morgonen.

Våra barn är som de flesta andras; de drar ut olika leksaker och lämnar kvar dem där de befann sig när de plötsligt bytte fokus eller tröttnade. Nu bor vi bara på 60 kvm så leksakerna kommer inte så långt bort, mer än när lillebror släpper ner något från balkongen, men vi har gjort aktiva val för att undvika permanent leksaksstök. Vi ser inte stök som normen i en småbarnsfamilj. Om barn inte lär sig plocka undan efter sig och hålla ordning hemma, när ska de då lära sig det?

Så här kan det se ut hos oss, för att 3 minuter senare vara helt rent på golvet och alla leksaker på sin plats.

Våra tips och det vi själva aktivt gjort för att ha ordning och reda bland leksakerna är:

Begränsa antalet leksaker in. Begränsa inflödet genom att tänka till innan vid kalas och andra högtider. Finns det något barnet faktiskt behöver som ni kan önska? Någon typ av leksak du hellre ser att barnet får? Eller kan flera personer gå ihop och köpa något större så att det blir två rejäla saker in istället för tio små? Själva köper vi än så länge inga presenter till våra barn vid födelsedagar och jul.
Rensa regelbundet. Gör dig av med barnsaker allt eftersom barnen växer ifrån, slutar använda och leka med det; allt från nappflaskor och babyskydd, till leksaker och gåvagnar. Vill ni skaffa syskon? Kanske kan någon ni känner låna och därmed förvara en tid, eller ställ ner i förrådet/källaren så får du färre saker som skapar oordning i hemmet i vardagen. Dina hyllvärmare orsakar indirekt andras nykonsumtion, som vi skrivit om här. :)

Tågbanan är en av leksakerna vi roterar och behöver på så vis inte ta plats i lägenheten varje vecka.

Rotera leksaker. Lägg undan leksaker och rotera för variation. Våra två största ”set” med leksaker är duplo samt en tågbana i trä, se bild ovan. Tågbanan har vi i förrådet och tar bara fram någon vecka per månad. Då leker båda barnen intensivt med den, men så snart de tröttnat tar vi ner den i förrådet igen. Samma sak med böcker, vissa böcker tar vi bort en period, där är det oftast vi föräldrar som tröttnar snarare än barnen. :)
Äg inte allt. Vi lånar böcker på biblioteket, på så sätt slipper vi äga många egna böcker men kan ändå ha stor variation som följer barnens utveckling. Tidigare hyrde vi leksaker genom företaget Bundling (som tyvärr inte finns kvar). Vi har lånat barnskor av vänners barn och lånade ut vårt babygym när Storasyster växt ifrån det och innan lillebror växt i det.

Lånade böcker från biblioteket där vi är stammisar.

Skapa snabbstädad förvaring. Skapa förutsättningar för att hemmet ska vara lättstädat och enkelt för barnen att hjälpa till. Vi har alla barnens leksaker (utom tågbanan) i bokhyllan på bilden nedan. Barnen vet att böckerna står på ena hyllan och diverse stora leksaker på hyllan bredvid. Att den ena röda lådan innehåller allt duplo och den andra alla småleksaker. Samt att pussel förvaras i leksaksugnen/spisen. Har du fler saker att hålla reda på och sortera kan du göra bilder på var olika leksaker ska förvaras, exempelvis bilder på bilar, målargrejer, dockor etc. Om barnen är äldre kan du skriva orden på det som ska förvaras och sätta upp lappar på respektive hylla/låda etc.
Involvera barnen. Varje kväll innan vi påbörjar ”nattningsprocessen” plockar vi gemensamt undan de leksaker som ligger framme. Vi uppmanar barnen att hjälpa till och de gör det oftast bra, ibland bara litegrann och ibland busar de mest runt som barn i 1-3 årsåldern gör. Genom att visa att vi plockar undan medan barnen är vakna finns det en pedagogisk funktion. Att de inte kommer ut till ett undanplockat hem morgonen efter. Det är ingen ”städfe” som lägger allt på sin rätta plats medan man sover, utan det gör man själv.

Med det sagt så får du ha det stökigt hemma. Inte minst om du har småbarn. Du kanske till och med tror att du mår bra av det, fast de flesta gör det inte vilket märks först när de testar motsatsen. ;) Eller så har du gjort ett aktivt val att prioritera viktigare delar i livet och föräldraskapet.

Visst finns det kvällar då vi knappt mäktar med att plocka undan alla utspridda leksaker. Och både änglatofflor och dammråttor förökar sig i farligt snabb takt när man bor 4 personer på liten yta varav två är hemma stor del av dygnet (föräldraledighet). Men vi har skapat rutiner och förutsättningar för att snabbt och enkelt skapa ordning, och försöker uppfostra våra barn att göra detsamma. Den av oss som inte lägger barnen ansvarar för att ”återställa” och plocka undan kläder och eventuella barngrejer, så att lekrummet åter förvandlas till ett vardagsrum.

För dig som har svårt att motivera att plocka och skapa ordning varje dag, så tänk på att du slipper lägga lång tid på att städa senare i veckan. Att dammsuga och dammtorka ett hem med färre leksaker och där allt ligger på sin rätta plats går förvånansvärt fort!

Vad tycker du om det här med att barns leksaker gör hemmet stökigt? Eller har du några tips på hur du håller ordning och reda på barnsakerna?

Köp för att äga resten av livet

36 svar

Skulle du ha samma shoppingbeteende och göra samma konsumtionsval av prylar och kläder om du hade i åtanke att det du köpte skulle fungera för dig och hålla resten av livet? Eller i alla fall så länge du fortfarande har behovet som prylen eller plagget används till.

Om du överväger att köpa för att äga resten av livet kan det få intressanta konsekvenser. Plötsligt ser du kanske helt annorlunda på egenskaper som kvalitet, färg, design, persedelvård och till och med pris. Vilket kan resultera i betydligt mer genomtänkta och i längden mer tillfredsställande köp.

När du köper saker med tidlös design som dessutom är utseendemässigt kompatibla med annat som du redan äger så minimerar du risken för att prylarna snabbt ska kännas omoderna. Allt som du äger med extrema färgval, mönster eller design riskerar nämligen att kännas lika omodernt som det kändes hippt då du köpte det så fort modet svänger. Skulle du trots allt någon dag tröttna på en pryl så är det ofta betydligt enklare att sälja eller skänka bort prylar med klassiska färger, material och tidlös design.

Detta synsätt kan appliceras på i stort sett allt från kökstillbehör och porslin, till möbler och kläder. Att äga, vårda och få något att leverera värde över lång tid känns i en minimalistisk och hållbar värld väldigt tillfredsställande.

Vi försöker ha detta synsätt när vi köper kläder numera. Kan vi se oss använda denna tröja, skjorta eller klänning även om 5, 10, 20 år? Tre konkreta exempel på saker vi själva köpt där vi haft detta i åtanke är följande:

Fru Minimalists stilrensa och bekväma ballerinaskor från märket Flattered.

Fru Minimalists ballerinaskor från märket Flattered. De är stilrena, bekväma och har, vad jag upplever så länge jag haft dem, god kvalitet. När jag var gravid första gången minskade jag ner tillfällena då jag bar skor med hög klack och började uppskatta snygga lågskor. Dessa lämpar sig såväl till vardags som festliga tillfällen.
Herr Minimalists köpte en ryggsäck för över tio år sedan från en tillverkare som erbjuder både snygg och praktisk design samt livstidsgaranti. Den används fortfarande nästan dagligen och jag kan se den användas resten av livet.
Vår iskubsform i rostfritt stål. Här om veckan bestämde vi oss för att byta ut våra två iskubsformar i silikon då de börjat gå sönder, är svåra att få ur innehållet ur, samt vi är tveksamma till materialet. Vi funderade hur er ersättare vi kan använda resten av livet skulle se ut och vara gjord av och kostade på oss en i rostfritt stål från Laplance Eco store.

Två iskubsformar i silikon ut och en i rostfritt stål in att äga för resten av livet.

Något där vi totalt misslyckats med detta koncept är vårt blåa porsin från Höganäs som Fru Minimalist började samla på redan i tonåren, men ångrade så snart det skulle brukas tio år senare. Det enda positiva med valet var att Herr Minimalist visade sig ha exakt samma porslin när vi träffades flera år senare. En vacker dag ska vi byta ut det mot en uppsättning som vi båda tycker om, med hög kvalitet, i mer tidlös design och som vi kan se oss använda även på äldreboendet. :)

Det här med att köpa för att äga resten av livet skriver vi mer om i vår bok Prylbanta – Färre saker större frihet, som kommer ut butik i slutet av september.

Har du något där hemma som passar in på beskrivningen ovan? Antingen genom att vara ett köp du ser dig använda resten av livet, eller motsatsen, något som inte köpts med det i åtanke och som du idag ångrar?

Klädesplagg jag saknar

29 svar

I sommarens blogginlägg ”En hållbar garderob är inte perfekt” nämnde jag att det finns plagg jag saknar i min garderob, även om jag på det stora hela är nöjd med den. I det här inlägget tänkte jag ge exempel på specifika plagg jag då och då saknar i min garderob. Det kommer nödvändigtvis inte leda till konsumtion, för garderoben behöver ju inte vara perfekt. :)

Samtidigt vill jag varna för att börja fokusera på vilka plagg du saknar i din garderob. Det kan göra att du blir missnöjd med vad du har, istället för att att koncentrera dig på alla bra och passande plagg du faktiskt har. Lite som att fresta sig själv med att gå i inredningsbutiker och därigenom bli missnöjd med den inredning du har i ditt hem.

Med det sagt kommer här en lista på plagg jag saknar, för att helt enkelt visa att jag är nöjd med min garderob trots att den inte är perfekt.

Casual tröjor. Tröjor som fungerar hemma med barnen, en avslappnad dag på kontoret och vid häng med vänner. Tillräckligt fin på jobbet men tillräckligt avslappnad hemma. Jag skulle säga att jag har en sådan tröja i dagsläget. Det kanske räcker, men den används flitigt och det syns då det tyvärr inte var någon kvalitetströja från första början, så det är tveksamt om den fungerar för en dag på kontoret längre…
Hela blåa jeans. Mina vanliga jeans som snart är 10 år gamla (!) har gjort sitt. Det är lappade och har hål på inte så smickrande ställen. De är för slitna för att ha på jobbet men fungerar fortfarande i lekparken med barnen. De har använts otroligt mycket då de är så låga i midjan och stretchiga i tyget att jag kunnat ha dem länge under mina graviditeter och i princip direkt efter förlossningarna. En dag kommer jag köpa ett par nya jeans som jag även kan använda på kontoret, men tillsvidare klarar jag mig med kostymbyxor eller kjol.
Gummistövlar. Jag har inte ägt några gummistövlar sedan jag blev ”vuxen”. Helt enkelt för att jag inte upplevt behovet som tillräckligt stort. De dagar det regnar tar jag mina vanliga skor och springer snabbt till tunnelbanan. :) Går vi ut i skogen tar jag mina promenadskor/ vandringsskor. Nu med barn och en längre promenad till förskolan i alla väder, har behovet ökat och det har förekommit tillfällen då jag saknat just ett par gummistövlar. Hur ofta behöver de användas för att motivera ett köp? :)

Snygga gummistövlar från Hunter.

Avslappnade vardagsklänningar. Jag har många fina, dyra klänningar i min garderob som den tidigare shopaholicen håller hårt i. Majoriteten av dem är för fina för att ha till vardags, det är mer lämpade för bröllopsfest eller dylikt. Det jag saknar är sköna vardagsklänningar som är mer avslappnade och fungerar en dag på jobbet eller en sommardag med vänner.
Träningsshorts. Jag skulle gärna köpa nya träningsshorts med en ficka för nycklar och/eller träningskort. Mina senaste träningsshorts saknade dessa detaljer och rensades ut i somras då de var för små i storleken, vilket de egentligen alltid varit då jag fick ärva dem av en vän som växt ur dem för 5-6 år sedan, nu efter två graviditeter var de för små även för mig.

Så där har ni listan. Även vi minimalister kan sakna och sukta efter nya plagg och skor. Det behöver inte betyda att det kommer leda till konsumtion. Med åren har jag blivit allt bättre att stå emot den där första shoppingimpulsen som ändå bara ger ett kortvarig lyckorus och dopaminpåslag. För i det stora hela är jag väldigt nöjd med min garderob och den kommer ändå aldrig bli perfekt utan vara alldeles lagom bra.

Att jag inte bara köper plaggen om jag nu identifierat ett visst behov, beror helt enkelt på att behovet inte varit tillräckligt stort ännu för att motivera ett köp. Ofta gör vi en väldigt romantiserad bild av saker vi suktar efter och den bilden har jag med åren blivit bättre att ifrågasätta och inte agera på direkt.

Har du något plagg du saknar i din garderob?

Rensa ut ditt fantasi-jag

15 svar

Speglar de prylar och kläder du har hemma den person du är idag och det liv du faktiskt lever? Eller har du kläder och prylar som tillhör ditt fantasi-jag, det vill säga någon du vill vara, eller kanske ville vara en gång i tiden?

Att rensa ut sitt fantasi-jag kan göra det lättare att göra plats för ditt riktiga jag. Vad gömmer sig under alla prylar och kläder som tynger dig? Vem är du under de saker du köpt för att symbolisera den du är, eller den du var, eller den du ville vara?

Herr Minimalist skrev för några år sedan inlägget ”Kläder till din fantasikropp”, om hur han tidigare köpt t-shirt och skjortor som kräver betydligt bredare axlar, grövre hals och djupare bröstkorg än vad som är hans kropps normaltillstånd. Plagg som bara passat under kortare perioder när det funnits tid och energi att äta, träna och etablera vanor likt en elitidrottare, men som i längden inte varit hållbara utifrån kroppstyp och det övriga livet.

I min (Fru Minimalists) garderob hänger fina, dyra klänningar och tidigare även kostymer, varav flertalet kostat 2-3 tusen kr styck. Några har rensats ut men flera hänger kvar på grund av retroaktiv shoppingångest. Dessa plagg köptes när jag var drygt 25 år, nyligen flyttat till Stockholm och börjat arbeta heltid efter studier. Och i storstan går man väl på fina middagar och fester nu och då? Behöver vara strikt och propert klädd på jobbet? Och i den åldern ska väl alla ändå gifta sig? Nej den typen av umgänge har jag aldrig hamnat i. Nej hel och ren har räckt långt på mina arbetsplatser. Och nej, alla gifter sig inte med pompa, ståt och storslagen fest. :)

Herr Minimalist har även en del sportutrustning kvar i källaren. För han brukar ju spela badminton regelbundet. Typ en gång var 4:e år numera. Och spelar inlinehockey med vänner då och då. Även om det var 15 år sedan sist. Men i fantasin spelas badminton regelbundet med kollegor igen och traditionen med inlinehockey i vänskapsgänget har åter väckts till liv.

I linneskåpet har vi förvarat fina dukarna som det i unga år fantiserades om skulle ligga på alla bord och ytor i en rymlig villa jag skulle ha när jag blev ”stor”. För det är så jag är uppväxt, med dukar på varje plan yta i hemmet. Med småbarn känns det avlägset att använda dukar och i vår minimalistiska livsstil har dukar ingen eller väldigt liten plats även den dag vi bor större.

Dukar för ett fantasihem?

Allt för ofta håller vi fast vid saker för att de representerar den vi var eller den vi trodde vi skulle bli. Snarare än den vi faktiskt blev och är. Ibland representerar vårt fantasi-jag prylar som är till för att imponera på andra, reliker vi tagit oss ansvar att förvara, eller fantasier om hur vi ser oss själva och vårt liv i framtiden.

En viktig detalj är att köpa prylar och kläder för ditt fantasi-jag inte gör det till en verklighet. Ofta leder det bara till en mängd snygga men överflödiga prylar och kläder som du aldrig använder. Eller till ångest över och en ständig påminnelse om att du fortfarande inte uppnått din fantasi. Exempelvis att du fortfarande inte gått ner eller upp i vikt för att kläderna ska passa, att du fortfarande inte skaffat drömhuset där allt gammalt porslin och arvegods skulle passa perfekt, att du fortfarande inte är en person som använder träningsutrustningen hemma regelbundet eller att du fortfarande inte återupptagit det tidigare sportintresset.

Att spara sakerna ditt fantasi-jag representerar tar tid, mental energi och utrymme från att utveckla och utforska din potential och dina drömmar. Boka tid i din kalender för att rensa ut ditt fantasi-jag och dess ”accessoarer”. Det betyder inte att du ger upp din dröm, det betyder bara att du gör plats för dina riktiga drömmar här och nu!

Har eller har du haft några saker i hemmet som utgör ditt fantasi-jag?

Det är ju inget fel på den

6 svar

Att spara något ”utifall att” och ”för säkerhetsskull” är otroligt vanligt. Det grundar sig ofta i en rädsla för att prylen faktiskt kan komma till användning i framtiden och att du skulle ångra en utrensning. Du vill undvika känslan av att ha gjort ett dåligt beslut. Saker som sparas av dessa anledningar är ofta dubbletter av olika slag men där bara ett fåtal i praktiken faktiskt används regelbundet.

Ett annat vanligt argument för att behålla saker det egentligen inte finns något konkret behov av är; ”det är ju inget fel på den”. Men bara för att en pryl fortfarande är fullt fungerande så betyder det inte att den per automatik fyller ett behov hos just dig eller att du behöver fortsätta förvara den i ditt hem. Du kan låta den få komma till användning hos någon som har ett behov.

Till och med hemma hos oss hittar vi ibland saker som sparats av dessa anledningar. Nu senast var det bland våra karaffer, tillbringare och mixerskålar. De nedan är de som fanns i vår ägo innan vi rensade.

Alla våra tillbringare, karaffer och mixerskålar innan rensning.

De två likadana vattenkarafferna från Eva Solo används regelbundet, liksom den bredvid i glas som vi använder som vattenkanna och kombinerad mixerskål när vi gör smoothie och motsvarande (lugn, vi brukar inte ha i någon växtnäring i vår ”vattenkanna”). De två som står ytterst på varsin sida har sparats av i våra ögon felaktiga skäl när vi väl rannsakade oss själva.
Den blå karaffen har sparats för att det inte är något fel på den och den ingår i samma serie som hela vårt matporslin. Men vi märker att den knappt kommer till användning då vi hellre använder våra karaffer i glas när det är dags.

Plasttillbringaren/mixerskålen längst till höger fick vi med när vi köpte vår mixerstav för några år sedan. Ett klassiskt fenomen; du behöver en specifik pryl men får flera överflödiga tillbehör med på köpet. Egentligen föredrar vi att inte använda plast i köket och mixar därför oftare i tillbringaren av glas. Mixerskålen har fått vara kvar ”utifall att”, den i glas skulle gå sönder, vara i disken etc. Den utgör egentligen en typ av redundans, det vill säga det finns en alternativ lösning som fungerar minst lika bra.

Efter att ha rannsakat oss själva så rensade vi ut de den blå karaffen och tillbringare/ mixerskålen i plast. Kvar blev uppsättningen nedan i glas där samtliga används regelbundet och vi tycker om dem. Två vattenkaraffer från Eva Solo och en vattenkaraff i glas som främst används som vattenkanna och mixerskål till smoothie men även som vattenkaraff när så behövs.

Kvarvarande vattenkaraff och kombinerad vattenkaraff/mixerskål/vattenkanna. :)

Flera tankevillor och argument utöver ”utifall att” och ”det är ju inget fel på den”, tar vi upp och skriver kring i vår bok ”Prylbanta – Färre saker, större frihet” som du snart kan låna på ett bibliotek nära dig eller köpa i butik. :)

Vad har du i ditt hem som du sparar ”utifall att ”eller enbart för att det inte är något fel på den?

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

19 svar

Vi handlar allt mer kläder och textilier i Sverige, men hur ska vi hantera det snabbt växande berget av utrensade textilier? Det som allt för ofta hamnar i soporna och bränns. Varje svensk slänger ungefär 8 kilo textil i soporna varje år, och enligt statistik från H&M skulle ca 95 procent av alla kläder som slängs kunnat användas igen eller återvinnas.

En fråga vi får då och då är om det är bra att skänka textilier och kläder till exempelvis våra stora klädkedjor och andra mer eller mindre tvivelaktiga insamlingsaktörer? Tar de verkligen väl hand om den stora mängd plagg och textilier de samlar in? Och vad händer egentligen efter att du lämnat din påse i deras insamlingsbehållare i butiken? Det korta svaret är att det är tveksamt om de i dagsläget tar hand om insamlade textilier på mest önskvärda sätt. Nedan redovisar vi det vi vet om svaret på dessa frågor och vad bolagen själva säger att de gör.

De kedjor som vi vet samlar in textilier, kläder och i vissa fall skor, är; Lindex, H&M (inkl vissa av H&M:s andra butiksmärken), KappAhl, Indiska och Hemtex. Kommentera gärna om du vet någon ytterligare. Sen har även Human Bridge boxar här och var för klädinsamling.

De flesta företag som samlar in kläder och textiler skickar dem vidare till ett företag i Tyskland som heter I:CO/I:Collect. Där sorteras de in i olika kategorier:

Användas. Textilier som kan användas igen, säljas second hand eller användas av hjälporganisationer.
Omvandlas. Plagg och textilier som kan omvandlas till exempelvis rengöringsdukar och putstrasor som används i industrin.
Återvinnas. Återvinning som textilfibrer, som isoleringsmaterial eller stoppning i bilklädslar.
Förbrännas. En liten del går vidare till förbränning eller energiåtervinning med ett finare ord.

Vår dotter får ibland vara med och skänka prylar till välgörenhet och som i detta fall en påse textilier.

Lindex har startat ett samarbetar med Myrorna och vissa av de insamlade textilierna får därmed nytt liv genom försäljning i Myrornas butiker.

Att kläder skänks eller säljs på den utländska marknaden kan ju i teorin vara negativt genom att det hämmar lokal produktion och konsumtion. Exempelvis kvinnor i afrikanska länder som livnär sig på att sy kläder men slås ut av att våra västerländska plagg säljs billigare eller skänks.

Det positiva är att det händer mycket inom återvunnet mode nu. Jag är övertygad om att de stora bolagen måste bil tydligare i sin redovisning vad de gör med alla insamlade textilier, samt bli bättre på att återvinna material och faktiskt få dem att bli nya klädesplagg. Det vill säga ge kläder och textilier nytt liv och få ut dem i kretsloppet igen. Tekniken är idag bristfällig gällande återvinningen av textilfibrer och särskilt ur blandmaterial.

Ett svenskt bolag, Re:newcell, har kommit på ett sätt att återvinna textilfibrer ur bomull. De säger sig ha hittat en process där de i stor skala kan utvinna fibrer på ett effektivt sätt och skapa nya textilier av bra kvalitet. Re:newcells process lämpar sig bäst för ren bomull men i framtiden kan de förhoppningsvis även hantera vissa blandmaterial.

Naturvårdsverket har satt upp mål att vi senast 2025 ska ha minskat mängden textilavfall med 60 procent jämfört med år 2015. Samma år ska 90 procent av det insamlade textilavfallet förberedas för återanvändning eller materialåtervinning till nya textilier. Om vi når dessa mål får framtiden utvisa, men det är bra att frågan lyfts och att vi strävar mot bättring.

Värt att notera är att en stor del av all miljöpåverkan i ett plaggs livscykel infaller efter att det lämnat butiken. Se därför till att ta hand om dina kläder på ett hållbart sätt; vädra istället för att tvätta när det är möjligt, ha klädbytardag med vänner, laga, lappa eller sy om.

Gemensamt för kedjornas textilåtervinning är att du vid inlämningen av en påse kläder får en rabattkupong på 50 kr som du kan använda när du handlar för minst 300 kr. Vi har aldrig hämtat ut en sådan kupong eftersom vi ändå undviker nykonsumtion på dessa butiker i största möjliga mån, men behöver du köpa något från just dessa märken i samma veva kan det ju vara en bra idé att skänka en påse textilier för att spara en slant och samtidigt lätta samvetet. :)

Jag är övertygad om att flera av er läsare är mer pålästa och sitter på information som vi missat att ta upp ovan, kommentera och komplettera gärna med information i kommentarsfältet! :)

Vad gör du helst med dina kläder och textilier som av någon anledning inte längre används?

Minimalisterna

En blogg om vår väg mot ett enklare och mer harmoniskt liv med minimalism.

Kategoriarkiv: Praktik

Tankar kring minimalistisk träningsgarderob

Ordning och reda bland leksakerna

Köp för att äga resten av livet

Klädesplagg jag saknar

Rensa ut ditt fantasi-jag

Det är ju inget fel på den

Vad händer med alla bortskänkta kläder?

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: