Det märkliga fenomenet lönehelg

32 svar

En lönehelg är första lördagen och söndagen efter att månadens lön trillat in på lönekontot. Det är en festens helg för då är den fattigaste veckan på månaden äntligen över då vi tvingats leva på havregrynsgröt och snabbmakaroner till frukost, lunch och middag. Äntligen får vi åter igen ekonomiskt utrymme att ta ut svängarna.

Lönehelgen är nämligen den period då restauranger och butiker med mera har sina mest lönsamma dagar i månaden. Städer och gallerior fylls av glada människor som triggar varandra att tillfredsställa alla nya shoppingbehov som identifierats under månaden, samt för att dricka alkohol och äta mat ute på lokal och bränna en oproportionerligt stor del av månadens inkomster. Allt på bara några timmar.

Om man just anlänt från en annan planet skulle lönehelgen troligen upplevas som en folkfest, snudd på en religös ritual endast trumfad av årets julklappsshopping, där vi alla oavsett personliga och globala konsekvenser blidkar de moderna gudarna marknaden och tillväxten.

Men är inte fenomenet lönehelg rätt konstigt egentligen? Vore det inte mer logiskt att hålla i pengarna lika hårt under måndens alla dagar om det nu är så att din ekonomi är så tight att du först kan konsumera igen då lönen väl anländer? Och vore det inte mer praktiskt att handla och äta ute vilken annan helg som helst i månaden då butiker och restauranger är mindre smockfulla?

Jag personligen tenderar att tolka lönehelgsbeteendet som ett symptom på en väldigt dålig privatekonomi alternativt en dålig ekonomisk medvetenhet, men kan alla dessa lönehelgsshoppande människor verkligen ha det så illa ställt? Eller är det så att lönehelgen egentligen inte har något med tillgängligt kapital att göra utan mer handlar om en undermedveten belöning alternativt frustrationsventil efter ännu en månads hårt arbete?

Dagspressen och andra intressenter eldar såklart på denna trend efter bästa förmåga och får det att låta helt normalt att utan eftertanke byta oumbärlig livstid mot ofta onödig konsumtion. Ett beteende som enligt många varken bör ifrågasättas eller förändras.

Hemma hos Minimalisterna ser det som vanligt lite annorlunda ut. Eftersom vi ser det lite som en sport att eliminera onödiga utgifter och shoppar väldigt lite och sällan finns det oftast en del pengar kvar på våra konton vid månadens slut. Fru Minimalist kastar sig därför modigt in på Avanza eller Nordnet och köper intressanta aktier som hon hungrigt sneglat på sedan förra lönen och jag (Herr Minimalist) som varken är lika modig, påläst eller övertygad om dagens aktiemarknaden drabbas av lätt ångest varje gång pengarna istället flyttas in på ett mögligt räntekonto på obstämd tid. Både drömmer vi dock om att en dag ha lagt undan och investerat tillräckligt med kapital för att kunna kliva av hela lönecykeln.

En intressant effekt av att inte längre fokusera på nästa lön och shoppingtillfälle är att hjärnan tenderar att fokusera på andra värden i livet. Det är som att en helt ny värld öppnat sig där det går att finna livsglädje och tillfredställelse i oändligt många fler små och stora händelser oavsett tid på månaden. Bara att vakna upp i en skön säng, kliva in i en varm dusch, hälla upp rent vatten direkt ur kranen, plocka fram en nyttig och välsmakande frukost eller välja och vraka bland butikens goda (och ekologiska) matvaror, kan vissa dagar göra mig oändligt tacksam och snudd på lyrisk över livet.

Personligen ser jag även lönen som en påminnelse om att ännu en månad av mitt liv har passerat samt vikten av att ta vara på tiden och livet. Varje sekund, minut, timme och dag är unik och värdefull och kommer aldrig igen!

Hur firar du din lönehelg?

Att resa är att uppleva

9 svar

Vi spenderade påskledigheten och början av denna vecka i en europeisk storstad. För oss blir det allt mer tydligt att resor, upplevelser och nya intryck har ett betydligt högre värde än prylar och nya saker. Att efter bara ett par timmar i ett flygplan landa i en främmande stad i ett annat land i andra änden av Europa är även det ganska fascinerande.

I likhet med våra tidigare resor ignorerade vi souvenirer och annan typ av shopping. Istället stod god mat, att uppleva en annan kultur samt se fascinerande sevärdheter och spännande människor på schemat.

Det finns forskning som visar att vi människor innerst inne vet att upplevelser kommer göra oss lyckligare än nya prylar. Trots detta väljer majoriteten att spendera sina pengar på materiella saker eftersom dessa upplevs som både konkretare och mer bestående. Det är helt enkelt svårare att mäta värdet av upplevelser, nya intryck och minnen än av en materiell sak med en prislapp.

Apropå pengar så passade vi på att packa ner de knappt 100 Euro i mynt som vi rensade ut i vintras, vilka fick bekosta mindre utgifter som glass, inträden och bussbiljetter.

En annan sak som kom till frekvent användning under resan var Herr Minimalists lilla ”plånbok” en Easy Diva från märket Crumpler som agerade miniversion av en första hjälpen-väska med plåster, huvudvärkstabletter, näsdukar med mera under våra dagsturer. Det är kul när man gjort en behovsanalys av något, researchat marknaden och köpt en kvalitativ variant som dessutom kommer till användning på precis det sett män förutsett.

Hoppas att även du hade en härlig påsk! Kanske passade du på att vårstäda och rensa ut saker hemma och lägga ut på Blocket? Sajten brukar nämligen ha flest besökare under just dessa dagar.

Därför ignorerar vi dagsnyheter

48 svar

Vi har i inlägget provocerande minimalistiska vanor nämnt att vi varken läser dagstidningar eller tar del av nyhetssändningar på tv, radio eller internet, vilket kan vara provokativt för vissa. Ibland får vi under kaffepauser och luncher höra att vi inte tar vårt samhällsansvar alternativt tar en stor risk som inte hänger med i vad som händer ute i världen. Men varför undviker vi trots det nyheter?

Ord som framkallar rädsla som exempelvis död, sjukdom, kris eller fattigdom påverkar hjärnan negativt även om det inte föreligger någon konkret risk för mottagaren. Delar av hjärnan reagerar nämligen undermedvetet på negativa ord och berättelser som om de vore verkliga hot och det spelar ingen roll om mottagaren är medveten om detta. Vi är med andra ord grundprogrammerade till överlevnad och resultatet är att vi blir nyfikna av negativa nyheter. Mycket mer nyfikna är vad vi blir på positiva sådana, tyvärr. Detta är en av grundanledningarna till att kvällstidningar men även dagstidningar tenderar att ignorera positiva, förvrida neutrala och blåsa upp negativa nyheter i jakten på att sälja lösnummer.

Det finns dessutom mängder med forskning som visar att en människa som är spänd eller deprimerad och under ett par sekunder får ta del av ett antal negativt laddade ord, genast mår ännu sämre. Ju mer negativa interaktion, desto svårare blir det att bryta mönstret och desto längre tid tar det att börja tänka positivt och känna lycka igen.

De flesta nyheter och artiklar är högst irrelevanta. Av alla nyhetsartiklar som du har läst eller hört de senaste året, nämn en som efter att du tagit del av den, gjorde en förändring eller tog ett bättre beslut i något väsentligt rörande ditt jobb, din fritid eller din familj?

Att hålla sig uppdaterad med allt som händer i världen är dessutom oerhört tidskrävande, oavsett vilket medium vi använder. Om du läser tidningen 15 minuter på morgonen, läser nyheter på internet sammanlagt 15 minuter under dagen och tittar 15 minuter på tv-nyheterna på kvällen, så lägger du med tillägg för distraktionstid och att åter hitta fokus, totalt cirka en halv dag av din vakna tid på nyhetskonsumtion i veckan. Den tiden lägger vi hellre på aktiviteter som ger positiva känslor och energi, till exempel träning, socialt umgänge eller utvecklande och underhållande läsning. Vi har dessutom märkt att den viktigaste informationen ändå brukar tränga sig igenom det allmänna mediabruset via löpsedlar, sociala medier eller diskussioner i lunchrummet.

Vi vill dock avsluta med att erkänna att vi faktiskt skummar igenom nyhetssajter som DN eller SvD någon gång i veckan samt att Fru Minimalist dessutom av och till spenderar pauserna på jobbet med ett besök på DI.se. Vi tar dock aldrig del av nyheter via tv, dagstidningar eller radio.

Kanske är det här med nyheter lite av en generationsfråga då våra föräldrar tycks ha ett mycket större behov av detta än vi har. De tar del av nyheter dagligen via radio, morgontidning(ar) till frukosten, tv-sändningar flera gånger per dag och gärna en kvällstidning mot slutet av dagen. Kanske är de efter ett livslångt missbruk beroende av sin dagliga dos rädsla för att känna att de har kontroll på läget.

Hur mycket tid spenderar du på att utsätta dig för negativa nyheter under en vanlig vecka?

Kläder till din fantasikropp

5 svar

Har du kläder i garderoben som ligger orörda i väntan på din fantasikropp? Byxor som idag är lite för tighta och som först kräver stora förändringar vad gäller fettförbrännande träningsvanor, sundare kost eller i värsta fall svält innan de blir aktuella? Eller en t-shirt som är lite för stor och som först kräver stora förändringar vad gäller muskelbyggande träningsvanor, dagligt proteinintag eller tveksamma piller innan den sitter som den borde?

Jag har historiskt sett gjort mig skyldig till precis detta i form av t-shirtar och skjortor som kräver betydligt bredare axlar, grövre hals och djupare bröstkorg än vad jag haft, men ändå kanske varit på väg mot, vid inköpstillfället. Inköpen har nämligen oftast skett under perioder då jag faktiskt haft tid och energi att äta, träna och etablera vanor likt en elitidrottare men som i längden inte varit hållbara utifrån min kroppstyp och det liv jag lever i övrigt. Istället har jag till min stora besvikelse förr eller senare alltid studsat tillbaka till mitt betydligt mindre och lättare normaltillstånd.

Därför har jag till slut valt att acceptera den kroppstyp jag har och den kroppsform jag belönats med då jag äter och tränar utifrån mina förutsättningar och istället gjort mig av med mina fantasikroppskläder, men kanske ändå viktigare, fantastikroppsförväntningar. Nu väljer jag istället att trivas i min lite mindre atletiska men fortfarande välskötta kropp istället för att leva i konstant dissonans mellan målbild och verklighet. Ett mycket bra val om jag får säga det själv!

Har du kläder i garderoben som ligger och väntar på din fantasikropp?

TV-tid blev skärmtid

1 svar

April månads utmaning är att inte titta på tv. Det har gått förvånansvärt bra och jag har inte saknat tv-tittandet alls, förutom möjligen en fredagsfilm när jag är för trött efter arbetsveckan för att göra något mer aktivt. Eventuell tv-abstinens underlättas även av att vi så sent som i mars såg klart den tv-serie vi följt senaste halvåret och sedan dess inte hittat någon ersättare.

Innan utmaningen trodde jag att kvällarna skulle bestå av mer bokläsning. Tyvärr är det nog snarare så att tiden som tidigare lagts på tv-serier och film framför tv:n har bytts mot tid framför vår MacBook, iPad eller min iPhone. Några kvällar har vi dock, mycket tack vare tv-förbudet men även de numera fantastiska ljusa försommarkvällarna, tagit en kvällspromenad samt en extra sväng till gymmet.

Nu inför sista halvan av månaden kommer jag försöka att lägga ifrån mig alla typer av skärmar om kvällarna och istället läsa ut boken jag håller på med. Kanske minskar skärmtiden strax av sig själv tack vare att vi tar påskledigt och reser iväg på lång-weekend i Nice.

Mitt tips halvvägs in i denna månads utmaning och inför påsken är att ta en uppfriskande promenad, en tur i löpspåret eller en sväng till gymmet när tv:n lockar. Efter det smakar påskgodiset så mycket bättre!

Fattigdoms- eller välståndsmedvetande?

11 svar

Hur många av de saker du äger har du kvar till största del på grund av rädsla? Saker som kan vara bra att ha för säkerhets skull, om det skulle bli svält, om det skulle bli krig eller om det bara skulle visa sig att det plötsligt inte går att komma över liknande saker någonsin igen?

Många av omständigheterna jag beskriver ovan ligger långt ifrån den verklighet vi lever idag och förändringar i den riktningen tar alltid längre tid än man tror. Ekonomiska krascher, bostadsbubblor, krig och peak oil händer sällan över en natt och det kommer alltid att finnas ett flertal tecken för den som är observant som gör det möjligt att förbereda sig innan läget blir akut.

Att spara massor av onödiga saker på grund av rädsla kallas ofta fattigdomsmedvetande och är oftast drivet av en mer eller mindre omedveten rädsla som grundar sig i viljan att överleva och tankar som:

Det finns inte tillräcklig för allas behov i världen
Man måste jobba hårt för att få livet att gå runt
Tar inte jag denna kommer någon annan ta den
Katastrofen och oturen lurar alltid runt hörnet

Historiskt sett kan den instinkten ha inneburit skillnaden mellan liv och död för dem som levt under extremt knappa och tuffa omständigheter, men för de flesta som lever i de rikare delarna av världen idag är beteendet mer emotionellt än logiskt.

Numera medveten om fattigdomsmedvetandet skänkte jag i helgen bort hela 27 kursböcker från mina KTH-studier som jag avslutade för över sju år sedan. Böcker som jag inte rört sedan dess men trots det sparat för säkerhets skull. Jag har till slut insett att jag aldrig kommer att läsa dem igen om nu inte mina omständigheter förändras radikalt men då kan jag alltid köpa ny mer aktuell och relevant litteratur om det nu verkligen skulle behövas.

Hur mycket styrs du av fattigdomsmedvetande och vad tar det sig för uttryck i ditt liv? Hur skulle ditt liv se ut om du istället hade ett välståndsmedvetande?

Vad lägger du i påskägget?

5 svar

Påsken närmar sig med stormsteg och i helgen gav vi bort de första påskäggen. Mina två syskonbarn fick leta i lägenheten efter var sitt ägg som vi gömt. Eftersom de fortfarande är relativt små barn ville vi inte ge dem för mycket godis, vi hade fyllt påskäggen med tre par fina strumpor vardera samt ett tiotal godisbitar.

Kommande vecka kommer det ges bort ytterligare påskägg, men inte fyllda med vad som helst utan den här gången har vi fyllt det med 25 kycklingar, foder, verktyg och en utbildning i djurhållning och att driva ett litet företag. Kycklingarna i sig ger vi inte till våra bekanta, de får ett värdebevis, själva gåvan går istället till människor som lever i fattigdom. Genom gåvan får de chansen att föda upp kycklingar och därigenom försörja sig och sin familj.

Möjligheten att ge kycklingar (och även andra djur) för uppfödning till familjer i fattiga länder finns året om. Nu till påsk tycker jag det passar extra bra att visa omtanke med påskägget och ge just kycklingar i påskäg. En lämplig gå-bort-present, eller del av gåva, vid påskmiddagar där du annars skulle tagit med ett godisfyllt ägg, en blomma eller en flaska vin.

Att ge bort kycklingar är att långsiktigt förbättra liv. Kycklingarna växer upp och börjar lägga ägg som kan ätas av familjen men som också kan säljas vidare på marknaden. Det är ofta kvinnor som föder upp hönsen, säljer äggen och lär sina döttrar detsamma. Det ökar deras möjligheter till självförsörjning och en bättre framtid vad gäller utbildning, mat och sjukvård.

Här är två ställen där du enkelt kan ge bort kycklingar:

Glad påsk!

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg:

Relaterade inlägg: